Skip to main content

- först med nyheter om medicin
Onkologen Henrik Lindman

Onkologen Henrik Lindman: SABCS var ett ovanligt bra möte

SABCS: Positiva resultat från flera läkemedelskandidater – inte minst mot her2-positiv bröstcancer – men också besvikelser. Onkologen Henrik Lindman summerar trender och resultat från det senaste bröstcancermötet i San Antonio, USA.

"Det var ett ovanligt bra möte med många positiva resultat från nya läkemedel. De viktigaste gäller her2-positiv bröstcancer, för där har det inte hänt mycket på många år," säger Henrik Lindman, docent och överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Han nämner substanserna tucatinib (fas II-resultat, abstract GS1-01), margetuximab (fas III-resultat, abstract GS1-02) och trastuzumab deruxtekan (läs mer om fas II-resultaten här och i Abstract GS1-03).

En annan positiv nyhet gällde möjligheten att ge läkemedlet paklitaxel oralt. Paklitaxel ges idag i regel intravenöst, kan ge överkänslighetsbiverkningar och är en resurskrävande behandling som kan kräva att patienten övervakas. En fas III-studie som presenterades vid kongressen (abstract GS6-01) visade att behandlingseffekten var bättre eller minst lika bra när läkemedlet gavs oralt jämfört med intravenöst.

"Det verkar lovande. Det var inte en jättestor studie men fler pågår," säger Henrik Lindman.

Immunterapin lite av en besvikelse

De senaste åren har olika immunterapier blivit viktiga tillskott i behandlingen av bröstcancer. Men immunterapistudierna som presenterades i San Antonio var ”lite av en besvikelse”, tycker Henrik Lindman.

Han nämner en studie som inte visade någon fördel med den nyligen godkända immunterapin atezolizumab (Tecentriq) jämfört med cytostatika, som neoadjuvant behandling hos patienter med trippelnegativ bröstcancer (abstract GS3-04).

Inte heller en uppdatering av studien Keynote-522, som undersökte nyttan av neoadjuvant immunbehandling med pembrolizumab (Keytruda) vid trippelnegativ bröstcancer, visade det man hade hoppats, enligt Henrik Lindman. Det förväntade var att se en korrelation mellan behandlingseffekt och tumörens uttryck av PDL1, men det visade studien alltså inte (Abstract GS3-03).

"Det är förvirrande och skapar en osäkerhet. Det är fortfarande bra data från 522-studien – en viss typ av patienter kommer utan tvekan att ha stor nytta av behandlingen. Men det är irriterande att vi inte kan hitta vilka patienter som har nytta och inte har nytta av den."

En annan trend i San Antonio var studier som analyserade tumörers DNA-mutationer. Inte helt oväntat visar de ofta att metastasprocessen är oerhört komplicerad, att det finns många olika kloner av tumören och att de dessutom ändrar sig snabbt av behandling.

Under kongressen presenterades även studier på cdk4/6-hämmare, en relativt ny typ av målinriktade läkemedel som fått stor betydelse inom bröstcancerbehandling. Till exempel testades att använda cdk4/6-hämmare och hormonbehandling i stället för cytostatika, som andra linjens behandling hos patienter med bröstcancer av luminal B-subtyp. Effekterna var likvärdiga (abstract GS2-06), med lägre toxicitet i gruppen som fick cdk4/6-hämmare.

"Cdk4/6-hämmare har en viktig plats i kliniken. I den roll de redan har är de ett fantastiskt tillskott som kan förlänga livet med 10-12 månader. Här försökte man expandera den rollen i ett par studier, men det lyckades inte riktigt," säger Henrik Lindman.

Omdiskuterad förebyggande behandling

Under mötet presenterades också två uppföljningar av stora, äldre studier med hormonbehandling. En uppföljning bekräftar att det går förhindra utveckling av bröstcancer i högriskpopulationer genom att ge förebyggande antihormonell behandling med läkemedlet anastrozol. Behandlingen jämfördes med placebo (Abstract GS4-04). Risken att insjukna halverades i tolv år, när läkemedlet gavs i fem år. Enligt forskarna bakom studien ökade behandlingen inte förekomsten av allvarliga biverkningar, som hjärt-kärlsjukdom. Men det ställer sig Henrik Lindman skeptisk till.

"Jag tycker inte att de här studierna kan svara på det, då behöver man titta på ett större material. Den här behandlingen ger ganska mycket biverkningar och i Sverige tycker vi knappast att det är en rimlig behandling att ge till friska människor. Vi satsar mer på screening."

En annan analys gällde förlängd behandling med samma typ av preparat. Även där såg man, som tidigare visats, att risken för återfall minskar (abstract GS4-01). Överlevnaden förbättrades dock inte.

"Även om de här två studierna presenterades som positiva så tyckte jag att de var negativa, eftersom det inte visades någon överlevnadsvinst med behandlingen," säger Henrik Lindman.

 

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson