Enhertu lovande som neoadjuvant behandling vid HER2-låg bröstcancer
SABCS: Kvinnor med tidig ER-positiv HER2-låg bröstcancer uppvisar goda resultat med neuadjuverande Enhertu (trastuzumab deruxtecan, T-DXd).
Detta visar resultat från fas-II studien TRIO-US B-12 TALENT, som presenterades på den amerikanska bröstcancerkongressen SABCS 2022 (#abstract GS2-03).
Studien har utvärderat klinisk aktivitet och säkerhet för användandet av neoadjuvant behandling med T-DXd som monoterapi eller kombinerat med aromatashämmaren anastrozol.
Resultaten som presenterades vid SABCS är ännu ofullständiga, eftersom nio patienter fortfarande var under behandling vid data cutoff, men preliminära resultat visar en objektiv svarsfrekvens (ORR) på 68 procent för patienterna som behandlades med T-DXd som monoterapi och 58 procent för patienterna som fick T-DXd i kombination med anastrozol.
I monoterapigruppen uppnådde en av 22 deltagare patologiskt fullständigt svar (pCR), medan två av 22 uppnådde indexvärde I för Residual Cancer Burden (RCB), vilket motsvarar minimal kvarvarande sjukdom. I kombinationsgruppen har ingen av deltagarna hittills uppnått pCR, medan tre av 20 har uppnått RCB-I. Svarsresultaten begränsas dock av det faktum att 24 procent av patienterna med monoterapi och 31 procent av patienterna med kombinerad terapi ännu inte hade opererats vid data cutoff.
– Detta är den första rapporten om neoadjuvant T-Dxd för patienter med hormonreceptorpositiv, HER2-låg lokal bröstcancer. Studien kan bereda väg för framtida studier, T-DXd inkluderat, för patienter med tidig bröstcancer, säger Aditya Bardia, specialistläkare vid Mass General Cancer Center och universitetslektor vid Harvard Medical School i ett pressutlåtande från SABCS.
HER2-låg bröstcancer vanligt förekommande
Lågt uttryck av HER2 förekommer i ungefär 45-65 procent av hormonreceptorpositiv bröstcancer. Patienter med tidig bröstcancer får ofta cytostatika före operation men när tumörerna uttrycker hormonreceptor är pCR-frekvensen med neoadjuverande behandling lägre än fem procent och det finns därför ett behov av nya behandlingar.
De vanligast förekommande biverkningarna av tredje graden som noterades i studien var hyperkalemi, diarré, neutropeni, trötthet, huvudvärk, kräkningar, dehydrering och illamående. En patient utvecklade andra gradens pneumonit, men det förekom inga fall av pneumonit av tredje eller fjärde graden.
