- först med nyheter om medicin

Första stora studien: Kryoablation visar goda resultat vid lågrisk bröstcancer

En treårsuppföljning av kvinnor med små tumörer och lågrisk bröstcancer som behandlats med kryoablation istället för operation visar goda resultat. För kvinnor över 60 år och andra riskpatienter kan metoden bli ett värdefullt alternativ till kirurgi.

– Det här är en intressant studie. Inom en tioårsperiod tror jag att den här typen av tumörer kommer att behandlas mindre aggressivt, särskilt hos kvinnor med samsjuklighet och därmed hög risk vid sövning och operation. Ett problem är dock att man inte kan undersöka tumören eftersom den förstörs vid ingreppet, säger Fredrik Wärnberg, professor, forskare och bröstkirurg vid Bröstcentrum, Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Den pågående studien ICE3 Trial som presenterades virtuellt häromveckan på American Society of Breast Surgeons (ASBrS) årliga möte, är den allra första stora kontrollerade studien av denna metod där patienterna inte följs upp efteråt med kirurgi.

Richard Finer, MD vid Western Cancer Center & Research Institute i Germantown, Tennessee och ledare för studien, har tillsammans med kollegor undersökt 194 patienter över 60 år, med en medelålder på 75 år, som diagnosticerats med unifokal, invasiv duktal cancer, 1,5 cm eller mindre. Samtliga tumörer var låggradiga hormonreceptor positiva, HER-2 negativa med genomsnittlig tumörstorlek, 7,4 mm och synliga vid ultraljud.

I den enarmade, icke-randomiserade multicenterstudien behandlades kvinnorna med kryoablation under 20–40 minuter under lokalbedövning. Metoden innebär att en nålliknande sond kyls i flytande kväve och förs in i tumören lett av ultraljud.  Cancercellerna förstörs som en följd av förfrysning. Ingreppet lämnar inga vävnadsskador eller ärr.

Adjuvant behandling

Av patienterna i studien har 148 behandlats eller behandlas fortfarande med adjuvant endokrinterapi. Femton patienter ansågs behöva sentinel node-biopsi efter ingreppet. Två av dessa hade spridning till lymfkörtlarna. Vidare har 27 patienter fått adjuvant strålbehandling och en har behandlats med kemoterapi. Vid ett genomsnitt av 35​​ månaders uppföljning hade fyra (2,1%) av de protokollbehandlade patienterna fått återfall.

Forskarna planerar att utföra en femårsuppföljning för att se att metoden är säker.

Tolererbara biverkningar

I studien har forskarna undersökt säkerhetsprofil och observerade inga signifikanta biverkningar eller komplikationer bland de protokollbehandlade patienterna. De flesta biverkningar såsom blåmärken, små brännskador i huden, blödning vid injektionsstället och mindre hematom var tolererbara.

Under uppföljningsbesöken rapporterade mer än 95 procent av patienterna och 98 procent av läkarna att de kosmetiska resultaten var tillfredsställande.

Svenska bröstkirurger tveksamma

Fredrik Wärnberg är i dagsläget ändå tveksam till metoden som ett allmänt behandlingsalternativ.

– Dels är tre år en väldigt kort uppföljningstid. Dessutom vill man gärna kunna göra sentinel node-biopsi i samband med ingreppet, liksom att analysera tumören. Visserligen går det att se hur aggressiv en tumör är via grovnålsbiopsi. Men det är inte alltid det stämmer.

Fredrik Wärnberg berättar att det gjordes en studie i Sverige på 90-talet på en grupp kvinnor med grad 1- och 2-tumörer, mindre än 10 mm, där man inte gjorde sentinel node.

– Efter 20 år har det gått bra för kvinnorna. Så kan man hitta patienter redan vid screening som passar för kryoablation tror jag det så småningom finns en nisch för metoden, säger Fredrik Wärnberg och påpekar att det idag finns patienter som av olika anledningar inte kan opereras. De får ofta endast endokrin behandling. För dessa kvinnor skulle detta kunna vara en bra metod.

Även Malin Sund, professor i kirurgi och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå är skeptisk till metoden i dagsläget. Precis som Fredrik Wärnberg menar hon att det är ett problem att inte ha möjlighet att göra sentinel node-biopsi under ingreppet och att inte kunna ta ut och undersöka tumören.

– Jag vet inte om man vågar göra detta utan stadieindelning i axillen? Man måste också vara säker på att få cancerfria resektionsmarginaler. Det kan också bli problem att välja rätt efterbehandling, menar hon.

Svårt att se cancerceller i ärrbildning

Ett annat problem är när området läker och det blir ärrbildning. Tidigare studier av tumördestruktiva tekniker visar att det är svårt att avgöra om det är cancer eller enbart ärrbildning eftersom ärret i många fall kan se ut som ett återfall.

– I denna studie har endast 27 patienter av 194 fått strålbehandling. Vid operation får alla strålning efteråt. För att vara säker på att inte strålning är nödvändigt behöver man följa patienterna under en längre tid än vad som gjorts i studien, säger hon.

Finns fördelar

Malin Sund menar ändå att fynden i studien är intressanta och hon kan se att det finns fördelar med frystekniken.

– En stor fördel är att ingreppet kan utföras på en vanlig mottagningssal. Det behövs ingen operationssal eller sövning. Dessutom är metoden skonsam för riskpatienter, säger hon.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn