- först med nyheter om medicin

Upp till 40 gånger högre risk att dö när bröstcancer upptäcks sent

Kvinnor med sämst prognos vid bröstcancer löper 20–40 gånger högre risk att dö i sin sjukdom än kvinnor som har de minsta tumörerna och de minst aggressiva. En populationsbaserad kohortstudie visar att tidig upptäckt fortfarande är avgörande för prognosen.

I studien som presenterades på ESMO Breast Cancer 2021 har norska och svenska forskare följt 24 137 norska kvinnor i åldrarna 20–74 år som diagnosticerats med olika typer av bröstcancer under åren 2005–2015. Materialet har de hämtat från det norska cancerregistret. Studien visar att trots modern behandling så är prognosen fortfarande starkt beroende av hur tidigt tumören upptäcks. För kvinnorna med allra sämst prognos är risken att avlida 20–40 gånger högre än för de med små långsamt växande tumörer.

– Mammografi är det viktigaste verktyget vi har för att upptäcka bröstcancer tidigt. I Sverige omfattar screeningprogrammet alla kvinnor mellan 40–74 år. I Norge kallas kvinnor i åldrarna 50–69 år vartannat år. Men det är också viktigt att informera kvinnor att själva undersöka sina bröst, särskilt de som på grund av ålder, inte omfattas av screeningprogrammet, säger Anna Johansson, epidemiolog och biostatistiker vid institutionen för Medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet och forskningsledare för studien.

– Förutom storleken på tumören så spelar även den molekylära subtypen roll för risken att avlida, säger Anna Johansson.

Mätte flera parametrar

Bröstcancer delas in i flera molekylära subtyper, där Luminal A är den vanligaste och motsvaras av den kliniska subtypen ER+PR+HER2-.

I studien delade forskarna in patienterna i olika grupper där varje enskild parameter såsom stadium, hormonkänslighet och grad mättes. Alla tumörer jämfördes med de minsta hormonkänsliga och Her2-negativa tumörerna utan lymfkörtelspridning som var av grad 1.

Långsamväxande tumörer som är mindre än två centimeter och utan spridning till lymfkörtlarna när de upptäcks har bäst prognos.

– Men även om tumören är av en snällare typ är prognosen sämre om den hunnit växa sig stor vid diagnostillfället. Oavsett typ är det alltid bättre att hitta en tumör när den är liten.

Anna Johansson understryker dock att även tumörer som initialt har god prognos kan ha högre återfallsrisk på lång sikt, trots att kvinnorna behandlas både systemiskt med kemoterapi och strålats lokalt. Det gäller särskilt hormonkänsliga tumörer.

– Varför det är så vet man inte ännu helt. Men det kan bero på tumörmarkörer vi inte känner till, men som har betydelse. Idag testar man inte rutinmässigt för alla tumörmarkörer och det hittas ständigt nya markörer. Studien kan förhoppningsvis hjälpa vården att förstå vilka patienter med synbart god prognos som framöver behöver testas för ytterligare tumörmarkörer och därigenom få en ännu aggressivare behandling.

Vill replikera på svenska kvinnor

Kvinnorna i studien har följts upp i 13 år och forskarna vill fortsätta att följa dem med jämna mellanrum. Anna Johansson avser även att replikera studien på svenska patienter.

– När man undersöker så många olika tumörfaktorer i kombinationer blir varje grupp väldigt liten. Sverige har en större befolkning. Här skulle vi kunna få ihop ett större patientunderlag och med åtminstone dubbelt så mycket data skulle vi få en ännu tydligare bild, säger Anna Johansson.  

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn