- först med nyheter om medicin

Signaturer i gynekologiska cellprover kan förutsäga kvinnors risk för bröst- och äggstockscancer

Två nya svenska studier visar att unika epigenetiske signaturer i gynekologiska cellprover kan förutsäga kvinnors risk för bröst- och äggstockscancer. 

Gynekologiska cellprover används i dag för att upptäcka de cellförändringar som senare kan leda till livmoderhalscancer. Forskare hoppas nu kunna använda samma cellprover för att identifiera en individs risk för helt andra cancerformer.

De två nya studier, där forskare från Karolinska Institutet har deltagit, har analyserat epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover, det vill säga de förändringar i genuttrycken som påverkas av faktorer som miljö, livsstil och åldrande.

Livmoderhalsprover från över tusen kvinnor samlades in från flera europeiska vårdinrättningar samt den biobank av livmoderhalsprover som upprättades vid Karolinska Institutet i början på 2010-talet och i dag ägs av Karolinska Universitetssjukhuset. Knappt en tredjedel av kvinnorna hade antingen bröst- eller äggstockscancer medan resterande var friska.

– Det unika med dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi har provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget, skriver Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.

Mer effektivt än de nu tillgängliga gentesterna

Genom att systematiskt screena samtliga möjliga metyleringsställen i hela genomet hittade forskarna två unika epigenetiska signaturer som identifierade 76,6 procent av kvinnorna med hög risk för bröstcancer och 61,7 procent med hög risk för äggstockscancer. Jämfört med nuvarande gentester upptäckte metoden som kallas WID-testet (Women’s risk IDentification) upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer. Enligt forskarna kan testet användas i ett tidigt skede för att upptäcka förändringar som ökar risken för cancer.

– Det viktigast resultatet från studien är att vi har utvecklat en ny biomarkör, och mest överraskande var att vi kan göra analysen utifrån ett vanligt cellprov, säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Screening för äggstockscancer ett tänkbart resultat

Resultaten hittills visar att WID-testet överträffar nuvarande metoder och men nu måste de initiala fynden valideras i kliniska studier på ett större antal kvinnor.

– Vi hoppas även att dessa ska få högre träffsäkerhet vid screening för bröstcancer och bli ett en fungerande metod för att screena äggstockscancer, något som saknas idag. Nästa steg blir att jämföra metoden med de nu etablerade, till exempel mammografi, för att se om vi kan använda det nya sceeningverktyget för att följa resultat av förebyggande behandling.

 

 

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn