- först med nyheter om medicin

Upptäckt av nya salivkörtlar kan påverka behandling av huvud-halscancer

Forskare vid Netherlands Cancer Institute har upptäckt salivkörtlar som tidigare varit okända. Upptäckten kan påverka behandlingen av huvud-halscancer och göra den mer skonsam för patienten.

De nyligen upptäckta salivkörtlarna är i genomsnitt cirka 3,9 centimeter och är belägna i den övre delen av svalget, bakom näsan och ovanför den mjuka gommen i det område som kallas torus tubarius. Forskarna bakom upptäckten, strålningsonkologen Wouter Vogel och mun-och käkkirurgen Matthijs Valstar, har därför gett dem namnet tubarialkörtlar. Upptäckten presenterades 23 september i tidskriften Radiotherapy and Oncology.

Viktigt vid strålning

Fyndet kan vara viktig vid cancerbehandling. Vid strålning mot huvud-halsregionen försöker man att inte utsätta spottkörtlarna för strålning eftersom skador på dessa kan påverka livskvaliteten och patienten kan få problem med att äta, svälja eller tala. Men genom att tubarialkörtlarna fram tills nu varit okända har strålningsonkologer inte vetat att de ska undvika att stråla området.

Wouter Vogel och Matthijs Valstar menar nu att strålning av dessa körtlar kan vara en bidragande orsak till de biverkningar patienterna får.

Hittills har man känt till tre stora salivkörtlar, en under tungan, en under käken och en på baksidan av käken, bakom kinden. Utöver dessa finns ungefär tusen mikroskopiska spottkörtlar utspridda i slemhinnan i halsen och munnen. Men tubarialkörtlarna har man alltså inte haft någon vetskap om och enligt forskarna är körtlarnas uppgift förmodligen att smörja och fukta bakom näsa och mun. 

Upptäcktes av en slump

Att Vogel och Valstar upptäckte tubarialkörtlarna var en ren slump. Inom ramen för ett forskningsprojekt, testade de en ny typ av skanner på prostatacancerpatienter. Den nya skannern var en, så kallad PSMA PET-CT, vilket är en kombination av CT-skanning och positronemissionstomografi (PET). Vid PSMA PET-CT-skanning injiceras ett radioaktiv spårämne i patienten. Detta spårämne binder till proteinet PSMA, som är förhöjt i prostatacancerceller. Metoden är också mycket bra för att detektera spottkörtelsvävnad, då även dessa innehåller PSMA.  

Vid skanningen lystes det nya området med körtlarna upp, vilket fick forskarna att undersöka dem vidare. För att bekräfta upptäckten avbildade Wouter Vogel och Matthijs Valstar, i samarbete med kollegor vid University Medical Center i Utrecht, Holland, området hos 100 patienter. Eftersom fokus låg på prostatacancer var 99 av patienterna män. Forskarna fann dessa körtlar hos samtliga patienter. Förutom bilder från patienterna dissekerade forskarna även området hos två avlidna personer, som man hittade via ett donationsregister, och såg att det bestod av slemhinnevävnad och gångar in i nasofarynx. Därefter analyserades data från 723 cancerpatienter som behandlats vid University Medical Center Groningen och fann att ju mer strålning patienterna hade fått mot detta område, desto fler biverkningar rapporterades. Den nya upptäckten kan därför leda till färre biverkningar och högre livskvalité för patienter som strålas.

I ett nästa steg vill forskarna ta reda på hur man bäst kan skona de nya körtlarna vid strålning och hos vilka patienter detta är möjligt.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn