- först med nyheter om medicin


”Resultaten tyder på att ändtarmscancer i framtiden i första hand bör ses som en sjukdom som måste behandlas onkologiskt,” säger överläkare Lars Henrik Jensen.

Högdos strålkemoterapi vid ändtarmscancer kan ersätta kirurgi

Mer än fyra av fem patienter med kolorektal cancer kan slippa kirurgi om de får strålkemoterapi med hög dos, enligt en dansk prospektiv fas II-studie.

”Resultaten tyder på att ändtarmscancer i framtiden i första hand bör ses som en sjukdom som måste behandlas onkologiskt,” säger överläkare Lars Henrik Jensen, studiens försteförfattare och överläkare vid onkologiska avdelningen, Vejle sjukhus när har presenterade resultaten vid en mini-oral session (Abstract 400MO) under årets virtuella ESMO-kongress.

Traditionellt behandlas cancer i nedre delen av ändtarmen med ett större kirurgiskt ingrepp, vilket är förenat med risker. Ingreppet innebär också att patienterna måste leva med stomi resten av livet. Under senare år har det dock blivit möjligt att administrera strålterapi mer exakt och försiktigt och data från den nya danska studien visar att en betydande andel av patienterna antagligen kan klara sig helt utan operation. Det speciella med studien är att strålkemoterapi ges från början som en botande behandling.

”Andelen patienter som uppnådde ett kliniskt fullständigt svar på behandlingen var högre än vi vågat hoppas. Om de nya uppgifterna ses i samband med tidigare erfarenheter både i Danmark och utomlands, säger det mig att cancer i nedre delen av ändtarmen främst bör ses som en sjukdom som ska behandlas onkologiskt och inte kirurgiskt. För patienterna är det en stor fördel eftersom de kan upprätthålla sfinktermuskulaturen, slippa stomi och undvika de risker som följer med ett större kirurgiskt ingrepp,” säger Lars. Henrik Jensen.

Få patienter med kvarvarande tumör

Studien inkluderade 108 patienter vid tre danska centra med T1-3-tumör i nedre delen av ändtarmen. Patienterna hade en prestationsstatus på 0–2 och en medelålder på 71 år. Majoriteten fick strålbehandling i full dos (n = 104) och kemoterapi (n = 80).

Strålbehandlingen bestod av 62 respektive 50,4 Gy på tumören och de regionala lymfkörtlarna, uppdelade i 28 behandlingsfraktioner. På strålningsdagarna fick patienterna samtidig kemoterapi (capecitabin 825 mg / m2 BID).

Patienter som uppnådde kliniskt fullständig respons (cCR) sex till 12 veckor efter den sista behandlingen mätt med MR, endoskopi och klinisk rektal undersökning hänvisades till observation utan operation.

Data visar att 90 av 108 patienter (83 procent) fortsatte att ha fullständig respons (cCR)12 veckor efter avslutad strålkemoterapi. Tretton patienter hade kvarvarande tumör och opererades, medan två av patienterna hade fjärrmetastaser.

En patient dog av en annan orsak och en lämnade studien innan den utvärderades.

Tittar på MR-undersökningar

”Vi tittar nu på de MR-undersökningar som har gjorts före, under och strax efter behandlingen för att ta reda på vad som kännetecknar de patienter som får ett snabbt och bestående svar på strålkemoterapin. Dessa data kommer att ge oss upplysningar så att vi i framtiden kan välja patienter som passar för den här behandlingen,” säger Lars Henrik Jensen.

Behandlingsregimen som patienterna i studien har fått kan administreras på alla moderna kliniker som erbjuder strålbehandling.

Långsiktig data behövs

Liksom patienter som har fått sin tumör avlägsnad kirurgiskt förväntar sig Lars Henrik Jensen att vissa av patienterna som uppnår cCR vid strålkemoterapi kommer att återfalla antingen i form av att tumören kommer tillbaka eller så får de metastaser. Därför behövs långsiktig uppföljning.

”För att kunna säga något definitivt om strålkemoterapi som en ny primär behandling för kolorektal cancer behöver vi uppföljning av långsiktiga data både när det gäller effekt och säkerhet. Dessa data bör ge oss en större förståelse av hur många av patienterna som får långtidseffekt av behandlingen och om biverkningar av strålbehandling med hög dos är tolererbara. Vi kommer att följa patienterna i minst fem år,” säger Lars Henrik Jensen och tillägger att man i en studie nu randomiserar patienter till antingen strålbehandling med standarddos eller till högdosstrålbehandling, något man har god erfarenhet av från den tidigare danska studien.

”Syftet är att undersöka om högdosbehandling är effektivare än standarddos. Vi tittar också på biverkningsprofilen.”

De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna av grad 3–4 i den danska studien var diarré, illamående, kräkningar, förstoppning, smärta och hudreaktioner.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn