- först med nyheter om medicin


"Apparaten kan bli viktig om sjukhusen själva kan tillverka CAR-T-celler. Detta görs redan på vissa sjukhus i USA. I Sverige kommer det att dröja. Men eftersom metoden kan sänka kostnaderna kan den också vara intressant för de företag som tillverkar CAR-T-celler,” säger Mats Jerkeman.

Nytt sätt att rena CAR-T-celler kan minska biverkningar och sänka kostnaderna

2019 godkändes CAR-T i Sverige för behandling av lymfom och akut lymfatisk leukemi. Metoden har åstadkommit fantastiska resultat hos patienter där ingen annan behandling hjälpt.

Men trots framgången har endast sju svenska patienter fått CAR-T, förutom de som fått behandling inom ramen för kliniska studier. En anledning är att behandlingen är dyr och kan ge svåra biverkningar. Nu har australienska forskare tagit fram en metod som både kan sänka kostnaderna och minska biverkningar.

Enkelt förklarat går CAR-T-terapi ut på att omprogrammera patientens egna T-celler så att de kan identifiera och förgöra tumörcellerna. Därefter förs de modifierade cellerna tillbaka till patienten. Blodcellerna, som renas via leukaferes, framställs i speciella laboratorium och kräver ett särskilt handhavande av de sjukhus som får administrera CAR-T-terapi. Behandlingen kostar cirka 3,25 miljoner kronor för varje patient.

Tar bort oönskat material

Ett problem med dagens metod är att man vid framställningen får med oönskat material i T-cellerna, som döda celler och medel som används vid nedfrysning av cellerna till exempel dimetylsulfoxid, DMSO. Dessa material kan bidra till de allvarliga biverkningar som är förenade med CAR-T-terapi. Men forskarna har också lyckats förbättra viabiliteten på cellerna.

”Vi har tagit fram en metod som avskiljer döda celler från levande. Metoden, som bygger på mikrofluidteknologi, kan separera cellerna från varandra genom att dessa skiljer sig åt i form, styvhet, viskositet och storlek. Konceptet har redan använts för att rena cirkulerande cancerceller i blodet. Med dagens centrifugeringsmetoder kan man bland annat minska mängden DMSO, men att separera döda celler från levande är en större utmaning. Och hur det fungerar vid tillverkning av CAR-T-celler har inte studerats tillräckligt. Ingen metod har hittills heller fått fram förbättrade CAR-T-formuleringar,” säger Mona Elsemary, forskare i Nanobioeteknik vid University of South Australia, som i samarbete med biotechföretaget Carina ligger bakom metoden.

I en Zoomintervju med Onkologisk Tidskrift förklarar hon att man med metoden har lyckats förbättra livskvalitén på de frysta CAR-T-cellerna med ungefär 20 %. Dessutom har man fått bort 92 % av DMSO och 70 % av de döda cellerna.

”Det här gör att patienterna kan komma att slippa många av de biverkningar som är förknippade med behandlingen.

Billigare metod

En annan viktig aspekt är att kostnaderna kan sänkas jämfört med dagens CAR-T-behandling.

Tekniken kräver inga särskilda anläggningar utan apparaten kan finnas på onkologklinikerna som kan modifiera och rena cellerna på plats, vilket gör processen mindre kostsam.”

Fokuserar på tekniken

Den 20. oktober i år presenterade Mona Elsemary sin forskning för American Association for Cancer Research.

Metoden, som än så länge endast är testad i laboratorium, är redan patenterad och hon berättar att forskarna just nu fokuserar på tekniken och innan man går vidare med kliniska studier väntar man på att själva apparaten ska uppnå de regulatoriska krav som fordras.

”Vi kommer också först att testa prestanda och säkerhet i prekliniska studier. Men hittills pekar allt på att metoden kommer att förbättra behandlingen med CAR-T,” säger Mona Elsemary.

Fördel om cellernas viabilitet förbättras

Mats Jerkeman, överläkare in onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet säger, när han hör talas om studien, att en fördel med metoden är att den kan förbättra viabiliteten hos cellerna. När det gäller att ta bort DMSO och döda celler är han dock mer tveksam till om det kommer att påverka uppkomsten av biverkningar i samband med behandlingen.

”Det är de levande cellerna som orsakar de biverkningar vi ser. Jag tror därför inte att det hjälper att reducera DMSO eller döda celler."

Däremot menar han att själva apparaten kan få betydelse.

"Apparaten kan bli viktig om sjukhusen själva kan tillverka CAR-T-celler. Detta görs redan på vissa sjukhus i USA. I Sverige kommer det att dröja.  Men eftersom metoden kan sänka kostnaderna kan den också vara intressant för de företag som tillverkar CAR-T-celler,” säger Mats Jerkeman.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn