- först med nyheter om medicin


Bjørn Tore Gjertsen. Foto: Foto: CCBIO/Ingvild Festervoll Melie

Professor i hematologi: Nordiskt AML-möte är ett träningsläger för specialister

De senaste tre åren har det tillkommit fler nya läkemedel på marknaden för behandling av akut myeloid leukemi (AML) än under de senaste 20 åren. Detta ställer nya krav på hematologer, som nästan över en natt blivit tvungna att kunna navigera mellan ett stort antal möjliga behandlingar.

I ett försök att tillgodose de uppkomna  behoven håller Onkologisk Tidskrift det virtuella mötet ”Clinical update meeting focusing on the newest knowledge on treating AML”, som startar onsdagen den 27 oktober.

Du kan registrera dig för mötet här.

Bjørn Tore Gjertsen, professor i hematologi vid Haukeland Universitetssjukhus i Bergen och ordförande för den nordiska AML-gruppen, kommer att moderera mötet tillsammans med den finska hematologen Mika Kontro, som förutom att vara medlem i AML-gruppens styrelse också är konsult på Helsingfors universitetssjukhus. Bjørn Tore Gjertsen berättar:

”Syftet med mötet är tvåfaldigt. Först måste vi hematologer uppdatera oss om vad som har hänt i utvecklingen av nya terapier för AML så att vi kan träna oss i att använda de nya behandlingarna i kliniken i enlighet med precisionsmedicinens principer. För det andra finns det ett behov av att vi utökar den nyetablerade nordiska AML-gruppen så att den kan ge Nordens akademiska och kliniska kompetens ett ordentligt lyft.”

Många saker gemensamt

Bjørn Tore Gjertsen berättar vidare att AML-gruppen bildades våren 2021 med inrättandet av två arbetsgrupper, en vetenskaplig och en klinisk, som fick i uppdrag att utveckla AML-gruppen till att få den nödvändiga genomslagskraften. Ansvarig för den vetenskapliga arbetsgruppen blev hematologen Sören Lehmann från Karolinska Institutet och Uppsala universitet. För den kliniska studiegruppen fick Kim Theilgaard-Mönch ansvaret. Han hade samtidigt en ambition att starta ett nytt forskningsprojekt, VenEx-studien, i Danmark, Norge och Sverige inspirerat av en finsk studie under ledning av Mika Kontro.

”Hälso- och sjukvården i Norden har många saker gemensamt, som t.ex. liknande sjukförsäkringssystem och infrastrukturer. Detta ger oss en unik möjlighet till gott samarbete och skapar en grogrund för utveckling av nya diagnostiska metoder och terapier för våra patienter,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

Mika Kontro ser fram emot att träffa Nordens ledande AML-forskare och kliniker och diskutera områdets största och viktigaste utmaningar men också få möta hematologen Jeffrey Lancet.

”När så många begåvade människor möts kan det uppstå en synergi som kan generera konkreta lösningar på några av de mest angelägna frågorna, t.ex. att vi fortfarande endast kan bota cirka 50 procent av patienterna över 65 år, och att de patienter som antingen inte tål kemo eller som har ett återfall av sjukdomen har en mycket dyster prognos,” säger Mika Kontro. Han konstaterar att dessa patienter behöver nya behandlingsalternativ, precis som det också finns behov för bättre läkemedel för de patienter som för närvarande erbjuds konventionell behandling. Mika är glad för att många nya behandlingar har tillkommit de senaste fyra åren som är ett resultat av att hematologerna gradvis fått en bättre förståelse av sjukdomsbiologin.

”Framtidens AML-behandling kommer främst att baseras på kombinationer av läkemedel,” säger Mika. ”Vi har flera nya målinriktade behandlingar, mycket lovande immunologiska terapier samt nya sätt att använda våra ”gamla” kemoterapier på. Med dessa möjligheter tror jag att vi i framtiden kan bota en större andel patienter. För de patienter som inte går att bota är jag övertygad om att vi med smarta kombinationer kan öka livslängden och livskvaliteten genom att omvandla akut leukemi till en kronisk sjukdom.”

Stor marknad

Enligt Bjørn Tore Gjertsen är den största utmaningen för hematologer att placera de många nya behandlingarna i förhållande till varandra, såväl som i förhållande till de befintliga läkemedlen på marknaden. Det vill säga vilka behandlingar som bör vara förstahandsval för de olika typerna av den fruktade sjukdomen, och vilken plats i raden de andra behandlingarna ska ha.

Bjørn Tore Gjertsen anser att Norden är en betydande marknad för AML-läkemedel, eftersom regionen omfattar 27 miljoner människor.

”Genom att slå oss samman kan vi involvera en större andel av de kliniska prövningarna som initieras av läkemedelsindustrin. Vi kan också ta initiativ till fler ”investigator-initiated” - studier vilket ger möjlighet för ökat samarbete mellan den offentliga och den privata forsknings- och innovationsmiljön, som inte är så väl utvecklad i Norden,” säger Gjertsen.

Utsikterna för att investera mer i forskning och innovation inom AML-området är stora, menar Bjørn Tore Gjertsen. Han hänvisar till att det för närvarande finns två företag i Norden som är specialiserade på att utveckla målinriktade behandlingar för AML: Aprea Therapeutics i Stockholm och BerGenBio i Bergen, som har fått en dansk VD i Martin Olin, baserad i Köpenhamn. Dessa företag representerar två olika strategier. Aprea Therapeutics utvecklar en liten molekyl, eprenetapopt, som reaktiverar muterat P53-protein. Enligt Bjørn Tore Gjertsen är det genom mutationsanalyser av TP53 möjligt att identifiera de patienter som svarar på eprenetapopt. BerGenBios läkemedel, bemcentinib, verkar på receptorn tyrosinkinas Axl som är uppreglerad i vissa undertyper av AML och kan bidra till kemoresistens och en nedsatt immunrespons mot cancern. Men i deras utvecklingsarbete kommer de förmodligen att titta på andra biomarkörer och mutationer där bemcentinib kan spela en roll, säger han.

Motivation för branschen

”Kanske kan en nordisk AML-grupp motivera fler bioteknik- och läkemedelsföretag att våga testa dessa läkemedel på AML. Detta är en krävande grupp patienter att utveckla behandling för och bör stödjas av tung akademisk forskningsverksamhet som ju finns i Norden,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

"Tydligen kan ingen eller väldigt få av de nya läkemedlen bota AML. Så även om vi har många nya behandlingsalternativ finns det fortfarande ett behov av att utveckla nya, så att vi på sikt kan bota en större andel patienter,” fortsätter han. Bjørn Tore Gjertsen hoppas att mötet kan belysa de många möjligheterna och den därmed ökade komplexiteten i behandlingen av AML, men att mötet också kan hjälpa deltagarna att navigera i det nya landskapet, t.ex. genom att introducera konkreta verktyg för att identifiera de undergrupper som kan ha nytta av en given behandling.

”Om tio år kommer AML-diagnostik baseras på en stor pool av kliniska och genetiska data, och antalet godkända läkemedel nästan kommer att bli överväldigande stort. Utmaningen för hematologer blir därför att ta reda på hur de snabbt och bäst kan sätta ihop den optimala behandlingen för den enskilda patienten. Eftersom den genetiska diagnosen troligtvis inte kan användas på alla AML-patienter, kan det vara nödvändigt att kombinera med protemiska och funktionella metoder för att uppnå den optimala behandlingen,” säger han.

Pionjärarbete version 2.0

Bjørn Tore Gjertsen forskar själv i funktionell diagnostik baserad på masscytometri och hur metoden i loppet av timmar eller dagar kan användas till att bestämma respons genom att studera enskilda celler, såväl som hela populationer av leukemiceller.

”Encells-multiparameteranalyser verkar vara nödvändiga för att avgöra om en patient responderar och kan göras mycket snabbare än med nuvarande metoder. Om ett decennium kommer det troligen vara så att diagnostiska plattformar för flowcytometri och mikrofluidik möjliggör hundratals mätningar av proteiner och gener per cell,” säger Bjørn Tore Gjertsen. Han tillägger, att det i så fall är möjligt att omedelbart mäta hur väl leukemiceller och immunceller svarar på behandlingen, samtidigt som man få svar på om det finns kvarvarande sjukdom.

”Att göra funktionsanalyser i form av in vitro-analyser med många olika läkemedel är en teknik som den finska forskaren Krister Wennerberg har utvecklat och som han kommer att berätta om vid det nordiska AML-mötet. Tack vare Wennerbergs banbrytande arbete används nu sådana plattformar i hela Norden. Genom Nordic AML Group hoppas jag att vi kan utveckla det här verktyget och att vi inom ett decennium kan använda det i sökandet efter den optimala behandlingen på kliniken,” säger han.

Ny review värd att läsa

De deltagare som vill komma väl förberedda, kan enligt Bjørn Tore Gjertsen läsa artikeln ”Towards precision medicine for AML”, som hematologerna Hartmut Döhner, Andrew H. Wei och Bob Löwenberg publicerade i maj 2021 i tidskriften Nature Reviews, Clinical Oncology. Artikeln beskriver hur vetenskapliga framsteg under de senaste 10–15 åren "dramatiskt har förbättrat hematologers förståelse för AML:s molekylära och fenotypiska mångfald". Denna kunskap har, enligt författarna, ”kulminerat i identifiering av flera intracellulära signalvägar som är avgörande för utvecklingen av olika typer av AML”, och ”avslöjat olika molekylära och immunologiska mål för behandlingar”. Att det fortfarande är mycket svårt att utveckla nya läkemedel mot AML beror enligt dem framförallt på begräsningarna med de nuvarande prekliniska och translationella modellerna av AML, som fortfarande släpar efter med att visa hur AML-patienters immunsystem och benmärg beter sig. Framtidens AML-behandling beror därför i hög grad på i vilken utsträckning den akademiska världen och läkemedelsindustrin, lyckas förbättra dessa modeller så att de kan simulera verkligheten, då kommer dörren på allvar att öppnas till få botande behandlingar för AML.

”Som reviewartikeln så fint beskriver är vi i en tid där vi gradvis går från att använda systemiska terapier som kemoterapi, allogena benmärgstransplantationer och hypometyleringsmedel, till att använda prognostiska algoritmer baserade på de specifika markörer som karakteriserar AML hos den enskilda patienten. Denna övergång markerar början på ett paradigmskifte inom AML-behandling där nordiska forskare har infrastruktur och kunskap för att flytta gränserna framåt. Att skapa de verktyg som kommer att vara centrala för den post-genomiska eran, och som vi redan nu ser konturerna av,” är något som de nordiska AML-forskningsmiljöerna vill arbeta tillsammans med, avslutar Bjørn Tore Gjertsen.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn