- först med nyheter om medicin


"När vi i Norge, Danmark, Sverige och Finland kombinerar vårt kunnande och akademiska spetskompetenser blir vi en aktör som kan konkurrera med andra konsortier på den internationella scenen," säger Bjørn Tore Gjertsen.

Ordförande i den nordiska AML-gruppen: Vi har stora ambitioner

Målet är att vi över tid kan bli en viktig internationell samarbetspartner och vara med att initiera stora europeiska fas III-studier inom behandling av akut myeloid leukemi (AML). Detta är det ambitiösa beskedet från professor Bjørn Tore Gjertsen, som är ordförande i den nordiska AML-gruppen.

Gruppen grundades hösten 2021 efter att drivkrafter i de fyra nordiska ländernas AML-miljöer ville skapa ett tvärnordiskt samarbete som över tid skulle kunna bidra till ny och bättre behandling för nordiska patienter med AML. Gruppen har nu funnits i knappt ett år och de första stegen har tagits för att skapa en organisation som kan ge ett ramverk för t.ex. facilitering av randomiserade kliniska studier. Ett år är inte en lång tid, men vi har kommit igång, säger Bjørn Tore Gjertsen. Han är professor i hematologi vid Haukeland Universitetssjukhus i Bergen och ordförande i den nordiska AML-gruppen.

”Vi har ägnat det senaste året åt att utöka den nordiska AML-gruppen, så att den nu består av tre arbetsgrupper: en "scientific", en "trial" och en "education". Utifrån dessa grupper ska vi under de kommande åren utvecklas till att vara en viktig aktör som har kompetens och kapacitet att t.ex. initiera och driva större kliniska fas III-studier i Europa. Vi ska också hjälpa till att utveckla nya behandlingar för patienter med AML. Målen är väldigt ambitiösa och det tar tid att bygga upp. Men jag tror att det går att göra på sikt,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

”Som en enskild nation skulle detta vara att sätta ribban alldeles för högt, men när vi i de nordiska länderna kombinerar vår akademiska och kliniska kompetens blir vi mycket mer intressanta som en internationell partner, både för andra länder och för de stora internationella läkemedelsföretagen,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

"När vi i Norge, Danmark, Sverige och Finland kombinerar vårt kunnande och akademiska spetskompetenser blir vi en aktör som kan konkurrera med andra konsortier på den internationella scenen. Dessutom kan vi gå in i kliniska studier med ett större antal patienter och därmed få möjlighet att deltaga i viktiga och stora studier, vilka vi som enskilda nationer kanske inte skulle erbjudas.”

Rätt behandling till rätt patient

Inledning av stora fas III-studier ligger troligen flera år fram i tiden, men andra projekt är närmare att förverkligas.

Ett av de projekt som nu pågår i den nordiska AML-gruppens regi är fas II-studien LD VenEx. Studien riktar sig till patienter med nydiagnostiserad AML som på grund av en hög ålder eller nedsatt allmäntillstånd inte kan erbjudas intensiv cellgiftsbehandling. Studien inkluderar också patienter med sekundär AML efter behandling av primär AML (arm 1), samt patienter med återfall efter tidigare behandlad AML eller bristande effekt av den första intensiva behandlingen (arm 2). Patienterna i studien får en standarbehandling med lågdos kemoterapi (azacytidin) i kombination med lågdos Venclyxto (venetoclax). Parallellt genomförs explorativ AML-profilering med hjälp av OMIC-analyser, samt ex vivo läkemedelssensibilitets- och resistensstudier på blod-, benmärgs- och hudbiopsier. Dessa studier ska bidra till att klargöra vilka patienter som har nytta av lågdos-kemoterapi plus venetoclax.

"LD VenEx-studien kommer först och främst att göra oss mycket klokare på hur vi bäst kan använda venetoclax i behandlingen av AML-patienter som inte tål intensiv kemoterapi. Venetoclax används ännu inte systematiskt i Norge, Finland och Danmark, vilket är en stor förlust för patienterna. Förhoppningsvis kan LD VenEx-studien hjälpa till att lyfta hela det nordiska området. Vidare är målet med det explorativa AML-profileringsprogrammet att identifiera såväl biomarkörer, som nya läkemedel, samt läkemedelskombinationer som kan testas som möjliga nya behandlingar för AML-patienter i framtida kliniska studier,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

Det är Kim Theilgaard Münch, docent vid Biotech Research & Innovation Center (BRIC), Köpenhamns universitet (KU), som är PI (primary investigator) för LD VenEx. Kim är ledare för den kliniska arbetsgruppen under den nordiska AML-gruppen. LD VenEx är inspirerad av en finsk studie (VenEx-studien), som pågår i Danmark, Norge och Sverige.

Förutom LD VenEx håller ytterligare ett projekt på att ta form, åtminstone på ritbordet.

"Vi vill initiera ett projekt som kan bidra till att harmonisera screening av läkemedelssensitivitet i de nordiska länderna. Vi behöver en gemensam utgångspunkt på det här området för att kunna använda tekniken i utvecklingen av nya läkemedel framöver,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

Finansiering är ett problem

Bjørn Tore Gjertsen har även ambitioner för den nordiska AML-gruppen på kortare sikt.

”Vi jobbar på att arrangera ett nordiskt AML-möte i augusti nästa år, och det verkar vi lyckas med.  Utöver det stora mötet planerar vi att arrangera ett antal vetenskapliga möten under de närmsta månaderna. Teman för mötena ska bl.a. vara registerepidemiologi, behandlingsresistent AML, minimal restsjukdom, samt prekliniska modeller av AML. Syftet med mötena är dubbelt: vi vill att nordiska forskare och kliniker ska mötas och kanske i framtiden samarbeta, och att vi i Norden ska hålla varandra uppdaterade om den senaste kunskapen inom olika områden,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

Han tillägger:

"För även om de nordiska länderna på många sätt liknar varandra, och utmaningarna vi står inför är ungefär desamma, så ligger vår forskning och kliniska kärnkompetenser på olika platser inom diagnostik och behandling av AML. Så därför måste vi använda mötena för att ta till oss kunskap inom vissa områden och lära oss av varandra.”

Ambitioner finns i överflöd, men de finansierar sig inte självt. Här har Bjørn Tore Gjertsen och resten av den nordiska AML-gruppen stött på en utmaning: det har varit svårt att få tillräckligt med ekonomiskt stöd.

”Lyckligtvis har vi fått stöd från Nordiska Cancerförbundet, vilket vi är mycket tacksamma för. Men det räcker inte för att finansiera alla projekt vi har på gång. Så det hårda arbetet med att finna finansiering fortsätter,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

RNA är en svart låda

Den nordiska AML-gruppen har bildats i en tid då behandlingen av AML är under förändring. Som Bjørn Tore Gjertsen uttrycker det står vi på tröskeln till post-genomics-eran, där sjukdomens genetik och proteomik verkligen blir avgörande för behandlingen. Patienter med AML har de senaste åren fått tillgång till enstaka riktade läkemedel (small molecules), som bidragit till att förlänga den totala överlevnaden för AML-patienter med specifika mutationer.

”Jag tror att de kommande åren kommer att visa oss att den här utvecklingen fortsätter. Vi kommer att se inkrementella överlevnadsförbättringar i utvalda subpopulationer, och fler patienter kommer att undvika återfall. Jag tror inte att vi kommer att få ett blockbuster-läkemedel som kommer att vara en 'game changer' för hela patientgruppen, utan det är "steg-för-steg" som gäller. Vi väntar fortfarande på att de nya riktade behandlingarna ska ta fart” säger Bjørn Tore Gjertsen.

Förutom small molecules hoppas Bjørn Tore Gjertsen att den framtida behandlingspaletten kommer att innehålla CAR-T-cellterapi, cellulära vacciner och bispecifika antikroppar. Samtidigt räknar han också med att vi redan om tio år kommer att se att intensiv cellgiftsbehandling är en behandling som används undantagsvis. Som ryggraden i behandlingen är det inte otänkbart att intensiv kemoterapi har ersatts med en hypometylerande substans i kombination med en Bcl2-hämmare,” bedömer Bjørn Tore Gjertsen.  

"Om vi ​​ser 10 eller 20 år in i framtiden är det min förväntning att vi kommer att bota många fler patienter än vad vi gör nu. Idag blir 54 procent av patienterna mellan 18 och 65 år långtidsöverlevande. Jag tror att den siffran om tio år kommer att vara 70 procent och för vissa undergrupper till och med mycket högre. Med tiden kommer sannolikt AML att bli en kronisk sjukdom för de allra flesta människor, som man inte dör av, utan som man dör med,” säger Bjørn Tore Gjertsen.

Han tillägger:

”Utvecklingen måste givetvis drivas av genetik. Jag tror inte att vi helt känner till och förstår den underliggande genetiken ännu. I synnerhet finns det dimensioner av den epigenetiska interaktionen och mikro-RNA:s roll som vi inte har tillräckligt med kunskap om idag. Hela RNA-området är förmodligen en "svart låda" som vi bara har börjat öppna upp."

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn