- först med nyheter om medicin


”Det är en liten fas II-studie som man kanske ska ta det lite försiktigt med att värdera. Men studien visar en tydlig behandlingseffekt och begränsad toxicitet. Så det ser lovande ut!” säger Mikael Johansson.

KRAS-hämmare visar återigen lovande effekt vid lungcancer

Sotorasib, en KRAS-hämmare, visar behandlingseffekt mot icke-småcellig lungcancer som bär på en vanlig KRAS-mutation – den här gången i en fas II-studie. ”Det här är roligt av flera skäl”, kommenterar svensk onkolog.

KRAS-hämmaren sotorasib gav objektiv tumörrespons hos 37 procent av patienterna med icke-småcellig lungcancer och KRAS-mutationen G12C. Det visar resultat från en fas II-studie som presenterades vid World Congress on Lung Cancer 2020 i januari i år (abstract PS01.07).

Effekten ligger därmed i nivå med den tidigare fas I-studien, vars resultat väckte stora förhoppningar när de publicerades i september 2020.

Oerhört intressant behandling

Den nu presenterade studien omfattade 126 patienter med KRASG12C-muterad, avancerad, icke-småcellig lungcancer. 124 av dem hade tumörer som kunde utvärderas för effekt. Patienterna fick sotorasib oralt en gång om dagen tills sjukdomen försämrades. Medianuppföljningstiden var 12,2 månader.

46 patienter uppnådde ett bekräftat behandlingssvar i form av objektiv tumörrespons. Hos 43 patienter minskade tumörerna i storlek och hos tre försvann tumörerna helt. Behandlingssvaret varade i median i tio månader.

”Det verkar vara en oerhört intressant behandling för den här patientgruppen. Behandlingssvaret hos de här tungt behandlade patienterna, i kombination med att biverkningarna är relativt lindriga, är onekligen glädjande,” säger Roger Henriksson, överläkare vid Cancercentrum vid Norrlands Universitetssjukhus och professor vid institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå Universitet.

Han fortsätter:

”Det behövs naturligtvis ytterligare, väl kontrollerade studier med fler patienter för att se den verkliga nyttan. Men patienter med den här besvärliga, svårbehandlade genetiska förändringen borde kunna få behandlingen så snart som möjligt, när den europeiska läkemedelsmyndigheten har granskat alla data,” säger Roger Henriksson.

Alla patienter i studien hade genomgått tidigare behandling och 81 procent hade fått både platinabaserad kemoterapi och PD-1- eller PD-L1-hämmare. Behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades av knappt 21 procent av patienterna, de vanligaste var förhöjt alaninaminotransferas, förhöjt aspartataminotransferas och diarré.

Påverkar många patienter

Även Mikael Johansson, överläkare vid Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus och universitetslektor vid Umeå universitet, ser positivt på resultaten.

”Det är en liten fas II-studie som man kanske ska ta det lite försiktigt med att värdera. Men studien visar en tydlig behandlingseffekt och begränsad toxicitet. Så det ser lovande ut!” säger han. 

Mikael Johansson beskriver resultaten som ”jätteroliga, av flera anledningar”. En anledning är att de är angelägna för en ganska stor andel av patienterna med lungcancer. Ungefär 80 procent av alla lungcancerfall i Sverige är icke-småcellig lungcancer och cirka 10-12 procent av dem har den här specifika mutationen i KRAS, G12C.

Dessutom förekommer KRAS-mutationer i högre utsträckning hos patienter som röker eller har rökt, konstaterar Mikael Johansson. Nära 93 procent av patienterna i studien var rökare eller hade tidigare rökt.

”Det här är första gången vi ser att en målriktad behandling verkar ha effekt på tumörer med en mutation som förekommer i hög utsträckning hos patienter som har rökt mycket. Det är roligt att den patientgruppen också får ytterligare behandlingsframsteg,” säger Mikael Johansson.

Ett drömmål

Resultaten är glädjande även ur ett större perspektiv, konstaterar han. KRAS (Kirsten RAt Sarcoma virus) är den vanligaste varianten i genfamiljen RAS (RAt Sarcoma virus), som är en av de vanligaste muterade onkogenerna i solida tumörer.

”Den här genen är en väldigt central del i den rubbade signaltransduktionen i många cancrar och har under lång tid varit ett drömmål för behandling inte bara vid lungcancer utan även vid andra sjukdomar – utan att man har lyckats. Det här är första gången man ser en lovande effekt av en RAS-hämmare över huvud taget, mig veterligen, och det är roligt generellt sett,” säger Mikael Johansson.

Lungcancerpatienter med den här KRAS-mutationen behandlas idag med kemo-immunterapi eller i vissa fall enbart immunterapi, berättar Mikael Johansson. Många svarar ganska bra, men när behandlingen sviktar är det i regel cytostatika som gäller.

”Om det här läkemedlet godkänns skulle det vara ett väldigt välkommet tillskott som ett alternativ till cytostatika, sannolikt med betydligt mindre biverkningar,” säger Mikael Johansson.

Sotorasib utvecklas av läkemedelsbolaget Amgen. I december 2020 lämnade företagen in ansökan om godkännande för läkemedlet till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Ansökan gäller sotorasib vid behandling av patienter med KRASG12C-muterad lokalt avancerad eller metastaserad NSCLC efter minst en tidigare systemisk behandling.

Fas III inkluderar svenska patienter

För närvarande pågår en global randomiserad fas III-studie som jämför sotorasib med cytostatika. Här inkluderas även svenska patienter.

Fas III-studien gäller tidigare behandlade patienter, men med tanke på andra hämmare av cancercellers signaltransduktion – EGFR-, ALK-, ROS1- och BRAF-hämmare – vågar Mikael Johansson hoppas på mer.

”Alla andra signaltransduktionshämmare har ju börjat med att användas efter behandling med cytostatika och har sedan visat sig effektiva i första linjen. Så det klart att jag har en förhoppning om att vi i framtiden kan använda det här läkemedlet, eller liknande, för behandling i första linjen. Men det är ju långt kvar innan vi har sådana data,” säger han.

 

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn