- först med nyheter om medicin


"Effekten var överraskande god även i gruppen patienter med sämre allmäntillstån. Det är intressant eftersom vi inte har så många bra behandlingar till de patienterna," säger Roger Henriksson, professor vid institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå Universitet och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus.

Även svagare lungcancerpatienter tål immunterapikombo

En kombination av immunterapierna nivolumab (Opdivo) och ipilimumab (Yervoy) har lovande effekt som första behandling för patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer och nedsatt allmäntillstånd eller viss samsjuklighet.

Det visar resultat presenterade vid en ESMO-kongres i Schweiz i december.

”Det är intressanta resultat som visar att den här kombinationen kan ha bra effekt på många patienter med icke-småcellig lungcancer, och verkar fungera även för patienter med något sämre allmäntillstånd,” säger Roger Henriksson, professor vid institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå Universitet och överläkare vid Norrlands Universitetssjukhus.

Roger Henriksson kommenterar resultat från en klinisk fas IIIb-studie (CheckMate 817) som presenterades vid konferensen ESMO Immuno-Oncology Congress i Schweiz i december 2019 (Abstract 92O). Studien har också publicerats i Annals of Oncology.

Studien har undersökt säkerhet och effekter vid kombinationsbehandling med immunterapierna nivolumab (Opdivo) och ipilimumab (Yervoy) bland patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer. Studien riktade sig till patienter med tidigare obehandlad eller återkommande sjukdom, utan genetiska varianter i form av kända EGFR- eller ALK-förändringar och oavsett PD-L1-uttryck.

Vid kongressen presenterades data rörande säkerhet och överlevnad för två patientkohorter, A och A1 (preliminära resultat från studien har presenterats tidigare). Kohort A omfattade 391 patienter med gott allmäntillstånd, definierat som ECOG-status 0-1. Kohort A1 bestod av 198 patienter med nedsatt allmäntillstånd definierat som ECOG-status 2 (139 patienter) eller specifik samsjuklighet i form av hjärnmetastaser, nedsatt lever- eller njurfunktion eller hiv (totalt 59 patienter).

Förutom ECOG-status och samsjuklighet var baslinjekaraktäristika jämförbara mellan de två grupperna.

Alla patienter behandlades med nivolumab (240 mg varannan vecka) plus ipilimumab (1 mg/kg var sjätte vecka) under två år, eller tills sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet inträffade.

Primärt effektmått var säkerhet i kohort A. Sekundära utfallsmått omfattade effekt i kohort A. Därutöver undersöktes säkerhet och effekt i kohort A1.

Medianöverlevnaden var 17,0 månader i kohort A och 9,9 månader i kohort A1 (patienterna i kohort A följdes i minst 21 månader och patienterna i kohort A1 i minst 14 månader). Efter ett år levde 60 procent av patienterna i kohort A och 47 procent av patienterna i kohort A1.

"Effekten var överraskande god även i gruppen patienter med sämre allmäntillstånd, enligt den givna presentationen. Det är intressant eftersom vi inte har så många bra behandlingar till de patienterna," säger Roger Henriksson.

Men han konstaterar också att det inte är alla som svarar på behandlingen. I båda kohorterna ses ett positivt utfall hos ungefär en tredjedel av de inkluderade patienterna, utifrån presentationen.

"Den stora utmaningen blir därför att hitta en markör som kan förutsäga om en patient kommer att få effekt av behandlingen eller inte. Någon bra sådan markör har vi inte än. Annars riskerar vi att ge behandling till fel patienter, vilket är kostsamt och innebär onödiga risker," säger Roger Henriksson.

Säkerhetsprofilen, i form av typ och antal behandlingsrelaterade biverkningar, var likvärdig mellan kohorterna. Inga nya biverkningar noterades i kohort A1.

"I stort tolereras behandlingen väl. Som jag ser det är biverkningarna med immunterapi-kombinationen mindre än med cellgifter. Men några biverkningar är potentiellt livshotande – även om de är ovanliga. Det förstärker behovet av en markör som kan förutsäga vilka patienter som får nytta av behandlingen," säger Roger Henriksson.

Studien finansierades av Bristol-Myers Squibb. Kombinationsbehandlingen har nyligen beviljats så kallad prioritetsgranskning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, som första linjens behandling av icke-småcellig lungcancer utan EGFR- och ALK-mutationer. Ansökan baseras på resultat från den första delen av en fas III-studie kallad CheckMate-227, där kombinationsbehandlingen visade förlängd överlevnad jämfört med kemoterapi.

"Jag tror att den här kombinationen kan bli ett alternativ i den kliniska rutinen, om den håller vad den lovar. Men det gäller att komma överens om en kostnad som både industrin och samhället klarar. För en jämlik vård över hela landet är är det viktigt att hitta en prisbild som kan accepteras av alla regioner," säger Roger Henriksson.

Nivolumab (Opdivo) är så kallad checkpoint-hämmare; en antikropp som stimulerar immunsystemet genom att blockera receptorn PD-1. Ipilimumab (Yervoy) är antikropp som aktiverar immunsystemet genom att blockera CTLA-4.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn