- först med nyheter om medicin


Hans-Olov Adami och Roger Henriksson.

Oenighet om screening för lungcancer

Trots att forskarvärlden har tillgång till samma faktaunderlag finns stora skillnader i synen på värdet av screening för att hitta lungcancer. Minskad överlevnad hävdar en del, risk för överbehandling menar andra.

Två stora internationella studier - National Lung Screening Trail och NELSON, har visat att det är möjligt att minska dödligheten i lungcancer hos en högriskpopulation efter screening med hjälp av lågdos datortomografi. Samtidigt skriver Regionala Cancercentrum i Samverkan i sin kunskapsbank för cancervård att det inte är känt om den påverkar mortaliteten i en lågincidentpopulation som den svenska.

Förvirrande?

Visst, och inte blir det lättare av att det under sommaren har rasat en intensiv debatt bland svenska cancerforskare om screening för cancer i allmänhet och för lungcancer i synnerhet.  Debattklimatet har stundtals varit hårt och kontrahenterna har i flera fall haft svårt att enas om grundläggande fakta.

Vad talar då för screening som metod för att tidigt hitta tumörer?

Roger Henriksson, senior professor och överläkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, är en av dem som starkast argumenterar för screening. Enligt honom finns det både en vetenskaplig och klinisk sanning om att tidig upptäckt räddar liv. 

– Screening är en relativt ”billig” metod. Både för den enskilda människan som kan slippa en krävande behandling av en svår sjukdom och möjlig tidig död, men också för samhället eftersom behandlingen av avancerade cancersjukdomar är kostsamma.

– Screening är en relativt ”billig” metod. Både för den enskilda människan som kan slippa en krävande behandling av en svår sjukdom och möjlig tidig död, men också för samhället eftersom behandlingen av avancerade cancersjukdomar är kostsamma. Frågan blir därför om det inte är en sund etisk hållning att försöka hindra svåra sjukdomar och onödiga dödsfall med lindriga åtgärder?

Odiskutabel nytta

Enligt Roger Henriksson är nyttan av screening för cancerformer som bröst-, underlivs- änd- och tjocktarmscancer odiskutabla.

Även för lungcancer är bevisen för att screening gör nytta otvetydiga, hävdar han. Vilket har gjort att sjukvården i flera länder, till exempel i USA, ser metoden som en viktig pusselbit för att tidigt hitta tumörer. 

– Genom att kombinera lågdosdatatomografi med rökavvänjning kan vi rädda fler liv än med någon annan tillgänglig metod. Men det jag verkligen skulle önska nu är att samhället skulle satsa resurser på teknik för att upptäcka cancer i blodbanan. Vi ser redan nu lovande framsteg med analyser av markörer för tumörer i blodbanan som kan ge goda diagnosmetoder som kan effektivisera screening av många olika tumörsjukdomar. När den kommer får vi tillgång till verkligt effektiva diagnosmetoder.

I en debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter under sommaren hävdade han, tillsammans med Göran Edholm och Margareta Haag, att screening tillsammans med rökprevention skulle kunna rädda upp till 500 liv per år.

– Att så inte sker är beslutsfattarnas fel. Men även vårdprofessionen som inte har arbetat tillräckligt hårt för att screening ska införas för fler cancerformer. 

För Roger Henriksson handlar kontroversen även om etik och samhällssyn. Och han oroas över att tillgången till screening skiljer sig år från region till region.

– Att den vård vi får är beroende på var vi bor eller vilken socioekonomisk grupp vi tillhör riskerar att erodera tilltron till samhället. Det finns stora fördelar med den regionalt förankrade vården vi har i Sverige men den måste kompletteras med en tydligare statlig styrning. Idag är den helt lealös. 

En av dem som står i debattens andra ringhörna är Hans-Olov Adami, professor emeritus i cancerepidemiologi vid både Karolinska Institutet och Harvard University. 

– Nyttan av screening för tidig upptäckt är kraftigt överskattad. VI bör snarare överväga en avveckling av mammografiscreeningen, begränsa PSA-testningen och fundera på om lungcancerscreening verkligen är bästa sättet att bekämpa tobakens oerhörda skador på folkhälsan. 

Att det finns en klinisk erfarenhet av att tidig upptäckt av cancertumörer ger patient en bättre prognos håller han med Roger Henriksson om.

– Men det har lett till en slutsats om att det finns fördelar av att leta i hela befolkningen efter cancer. Men det är en teori som inte går att bevisa utifrån klinisk erfarenhet; den kräver stora vetenskapliga studier.

Han hänvisar till en studie inom National Lung Screening Trail med 53 000 deltagare. Av de deltagare som hade positiva fynd var 96 procent falskt positiva medan endast 4 procent hade lungcancer;  av dessa krävde elva procent en invasiv diagnostik. Problem som ökade i takt med att undersökningarna blev fler, när deltagarna hade screenats tre gånger indikerade resultaten att fyra av tio deltagare hade haft minst ett positivt fynd. 

– Graden av överdiagnostik är för närvarande ofullständigt känt. Men screeningen och den kompletterande diagnostiken av positiva fynd leder till enorma kostnader för sjukvården men även för att en falsk positiv diagnos ökar risken för död på grund av hjärtsjukdom, självmord och olycksfall. I stället borde vi lägga större resurser på rökprevention eftersom vi med säkerhet vet att de som röker förkortar sina liv med i genomsnitt elva år.  

Att läkare och forskare har kommit fram till så olika slutsatser i ämnet förklarar Hans-Olov Adami med att frågan är så komplex och att det så många vetenskapliga aspekter måste vägas in. 

Egenintressen driver på 

– Den kompliceras ytterligare av att frågan drivs av ett antal grupper som har ett egenintresse i screening. Dit hör Cancerfonden, och andra insamlingsorgan, som måste visa att de är aktiva, forskare som har byggt sina karriärer inom området och alla de som får sitt levebröd från den industri som har byggts upp kring screening.

Möter du motstånd när du framför skeptiska tankar om screening?

– Internationellt finns det stor förståelse för mina tankar men jag ser mig inte som en aktivist mot screening. Det enda jag hävdar är att vi måste veta vad vi gör innan vi drar igång screeningprogram och att det är ett etiskt ansvar att överväga om den gör mer skada än nytta.

Ett screeningprogram för lungcancer skulle i Sverige, även om de bara riktar till dem som är eller har varit dagligrökare och som är äldre än 45 år, omfatta uppskattningsvis 900 000 personer.

 

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn