- först med nyheter om medicin


"Det handlar om att hitta rätt plats för den här behandlingen, som i sig verkar extremt effektiv, men som förmodligen kan bli ännu bättre om den kombineras på ett klokt sätt”, säger Martin Hutchings.

Subkutan bispecifik CD3/CD20-antikropp möjlig konkurrent till CAR-T

ASCO: Den bispecifika antikroppen epcoritamab (CD3/CD20) visar lovande effekt i en doseskaleringsstudie från bland andra danska Rigshospitalets fas I-enhet. Behandlingen kan visa sig vara lika effektiv som CAR-T och säkrare, bedömer överläkaren Martin Hutchings.

För närvarande testas fem bispecifika CD3/CD20-antikroppar för behandling av non-Hodgkins lymfom. Vid den virtuella ASCO-kongressen 2020 har nyss ett internationellt forskarteam lett av Martin Hutchings, överläkare vid hematologiska kliniken och fas I-enheten vid Rigshospitalet i Köpenhamn, presenterat resultat (Abstrakt #8009) från en doseskaleringsstudie med antikroppen epcoritamab från Genmab.

Studien visar en mycket hanterbar biverkningsprofil och tyder samtidigt på att behandlingen kan visa sig mycket effektiv i kommande fas II och III-studier.

Den aktuella studien omfattade 58 patienter med en medianålder på 68 år (21-84), varav 72 procent hade storcelligt B-cellslymfom och 19 procent hade lågmalignt follikulärt lymfom. Alla patienter hade sjukdomsprogression trots tidigare behandling.

Inga patienter upplevde dosbegränsande toxicitet och därmed nådde ingen en maximalt tolererad dos. Den viktigaste biverkningen av den här typen av immunterapi är cytokinfrisättningssyndrom, vilket förekom hos 57 procent av patienterna. Men det var milda fall som kunde behandlas relativt problemfritt. Inget tumörlyssyndrom observerades, endast få neurologiska biverkningar och inget fall av behandlingsrelaterad död. 20 patienter behandlas fortfarande. 

Epcoritamab är för närvarande den enda av de bispecifika CD3/CD20-antikropparna som ges subkutant, vilket kan visa sig fördelaktigt när det gäller biverkningar. Vid subkutan behandling ges den aktiva substansen under huden och den rör sig långsamt in i blodomloppet under ett par dagar. Därmed undviker man att direkt få en mycket hög koncentration av läkemedlet i blodet. Det stämmer överens med att cytokinfrisättningssyndrom i studier med andra bispecifika antikroppar oftast uppträder inom de första tolv timmarna efter behandlingen, medan reaktionen för Genmab-antikroppen kommer senare och i vad som verkar vara mindre grad.

I den här doseskaleringsstudien har bara låga nivåer av cytokinfrisättningssyndrom observerats, medan man i försök med andra bispecifika antikroppar har observerat fall av grad 3 och 4. Det ger anledning att tro att biverkningsprofilen blir mildare när man genom subkutan behandling sprider ut effekten av behandlingen över några dagar.

”Det finns ingen direkt koppling mellan de olika antikropparna i den här klassen, men det kan se ut som att epcoritamab har en fördelaktig biverkningsprofil. Jämfört med de andra bispecifika antikropparna som ges intravenöst, så verkar den ha en lovande balans mellan effekt och toxicitet. Det är ganska lugnande”, säger Martin Hutchings.

Forskarna har också tittat på tidiga indikationer på behandlingengseffekt, och konstaterar att om de preliminära tecknen kvarstår så ser det bra ut. 

”Jag har aldrig sett ett så potent läkemedel för den här typen av patienter, med återfall och refraktärt B-cellslymfom, som bispecifika CD3/CD20-antikroppar; så de har en ljus framtid. Genmab-molekylen, som vi presenterar på ASCO, har inte kombinerats med andra läkemedel än, men exempelvis är Genentechs mosunetuzumab och glofitamab från Roche redan igång med kombinationsstudier, och det finns många sätt att kombinera dem som hittills ser ut att vara säkra. Så det handlar om att hitta rätt plats för den här behandlingen, som i sig verkar extremt effektiv, men som förmodligen kan bli ännu bättre om den kombineras på ett klokt sätt”, säger Martin Hutchings.

Verkningsmekanismen för de bispecifika antikropparna liknar på många sätt CAR-T. Men medan man vid CAR-T skördar T-celler som sedan modifieras för att ge en målinriktad effekt på de sjuka cellerna, hoppas det steget över av de bispecifika antikropparna. I stället ges ett läkemedel som lockar till sig både de sjuka cellerna och T-cellerna i kroppen så att de kommer i direktkontakt och aktiverar effekten.

”Man använder samma soldater som vid CAR-T, men här ”aktiverar” man dem inne i kroppen, till skillnad från vid CAR-T där man skördar T-celler och modifierar dem utanför kroppen. Med epcoritamab ger man ett läkemedel som får de existerande T-cellerna att uppföra sig aggressivt mot tumören”, förklarar Marin Hutchings, som uppskattar att de bispecifika antikropparna med tiden kommer att användas i linje med CAR-T.

”Man kan absolut inte avskriva CAR-T, men resultaten för både den här och de andra antikropparna som påminner om den, är enligt min mening helt i nivå med CAR-T. Vår analys är baserad på ett betydligt mindre selekterat material än det finns för CAR-T, och ändå ser vi svarssekvenser på över 50 procent i diffust storcelligt B-cellslymfom. Det är riktigt högt. Så jag tror definitivt att det här blir en konkurrent till CAR-T. De kommer att existera bra bredvid varandra,” bedömer Marin Hutchings.

Det kommer dock att ta några år innan det blir klart om bedömningen håller. CAR-T har visat sig kunna ge ett mycket långvarigt svar för en mindre grupp patienter, och man har ännu inte tillräckligt lång uppföljning för att se om det även gäller de bispecifika antikropparna.

”Vi har patienter med både follikuärt lymfom och storcelligt B-cellslymfom som har behandlats och fått full sjukdomskontroll i mer än ett halvår. Men för de allra flesta har vi betydligt kortare uppföljning och därför måste man måste vara försiktig med att jämföra behandlingseffekten med andra läkemedel. Men det är ändå väldigt lovande”, säger Martin Hutchings, som förväntar sig att en uppföljande fas II-studie kommer att starta inom en månad.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn