- först med nyheter om medicin

Screening av lungcancer kan vara avgörande för överlevnaden

När New England Journal of Medicine för en och en halv månad sedan publicerade NELSON- studien hamnade hälso-och sjukvården i alla civiliserade länder under ovanligt stor press. Detta gäller naturligtvis även Sverige.

Studien som dragit ut på tiden har varit efterlängtad. Resultaten var färdiga redan under WCLC 2018, men själva studien har alltså inte publicerats förrän nu. Det NELSON-studien visar är att CT-screening minskar dödligheten markant hos personer med hög risk för lungcancer, nämligen storrökare och före detta storrökare. Samma slutsats drar en amerikansk studie.

I dessa patientgrupper är vinsten vid screening överväldigande. NELSON-studien har de mest övertygande resultaten av all cancerscreening som finns tillgänglig idag.

I studien såg man att screening av lungcancer hos de mest inbitna rökarna minskar dödligheten med 39 procent bland kvinnor och 26 procent bland män. Det gör lungcancerscreening mer värdefull än mammografi (riskreduktion: 16% för kvinnor i åldersgruppen 50-59) og tarmcancerscreening (riskreduktion: 16%). Därför borde det vara ett enkelt beslut att införa screening av lungcancer. Förutom stora hälsovinster kommer detta att vara en bra samhällsinvestering.

Under de senaste åren har dessutom ett antal nya läkemedel lanserats och blivit tillgängliga för patienter. Dessa läkemedel har stora fördelar jämfört med befintlig behandling. Ytterligare lovande läkemedel är på väg. Därtill har betydande framsteg inom lungkirurgin gjorts. Sammantaget har behandlingen av lungcancer förbättrats avsevärt och effekten av att tidigt upptäcka sjukdomen blir då än större.

Man skulle därför kunna tro att beslutet att införa ett screeningprogram borde vara enkelt att fatta. Men så är det inte. Mycket få länder har kapacitet att införa ett så omfattande screeningprogram. Naturligtvis kommer det också att bli en avsevärd kostnadsbörda på landets hälso- och sjukvårdsbudget. Därför är det förståeligt att Socialstyrelsen signalerar att man måste göra en ”genomförbarhetsstudie" innan man kan komma igång. Helt logiskt är det dock inte. NELSON-studien är så övertygande att det är slöseri med både tid och resurser att inleda tidskrävande studier som endast skjuter upp projektet. Men kan förstudien handla om på vilket sätt man bäst kommer igång är det värt att vänta.

Självklart finns det behov av nytänkande om lungcancerscreening ska införas i större skala. Inga länder, inklusive Sverige, har tillräckligt många radiologer för ett så omfattande program. Därför är det uppenbart att projektet kräver nya sätt att organisera vården. Ett sätt skulle kunna vara att involvera andra personalgrupper som efter träning kan utföra delar av screeningprogrammet. På så sätt behöver läkarna, till exempel radiologer och andra läkare inom diagnostikområdet, inte vara involverade i samma grad som idag vid screening. Kanske kan även IT-lösningar som maskininlärning och liknande algoritmer vara en möjlighet?

Det mest rimliga är att man kör igång gradvis. Det viktigaste är dock att man kommer igång. Så här viktiga initiativ får inte begravas i genomförbarhetsstudier eller i ett utdraget beslutsfattande.

Som sagt så kommer allmän lungcancerscreening att kräva ytterligare resurser till det svenska hälso-och sjukvårdssystemet, men vi får hoppas att politikerna är beredda att prioritera tidig upptäckt av sjukdomen. Det är dags att de nu tar ställning. Det är också viktigt att politikerna hålls uppdaterade. De kommande åren kommer vi att få se ytterligare typer av nya screeningprogram, som till exempel biomarkörer och gentester. Naturligtvis blir det kostsamt, kanske upptill miljarder kronor. Men det måste prioriteras och ingå i planeringen av de gemensamma samhällsresurserna. För det är endast med den här typen av åtgärder som cancerdödligheten kan minska. Och för den svenska lungcanceröverlevnaden kan screening vara avgörande. Det är utan tvekan ett av de viktigaste politiska besluten i vår tid.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn