Tarmpåverkan många år efter strålbehandling

Cecilia Bull

Strålbehandling mot bäckenet kan leda till en låggradig kronisk inflammation i nedre delen av tarmen i upp till 20 år efter behandlingen. En bidragande orsak kan vara att tarmens tunna slemlager skadas av strålning.

Trots att dagens strålbehandlingar har hög precision jämfört med tidigare, så påverkas ändå frisk vävnad i eller kring strålfältet.

I en studie vid Göteborgs universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi, som publicerats i eBioMedicine, en dottertidskrift till The Lancet, har forskare upptäckt en tidigare okänd bieffekt av strålbehandling mot nedre delen av buken.

– Normalt skyddar två tunna slemliknande barriärer tjocktarmens vägg från kontakt med bakterier i avföringen, säger Cecilia Bull som lett forskningsstudien och är docent i cell- och molekylärbiologi på Institutionen för Kliniska Vetenskaper vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

Strålbehandling mot bäckenområdet påverkar dessa slemlagret så att bakterier kommer i kontakt med celler i tarmens yta. Detta skulle kunna vara en orsak till den låggradiga inflammation som forskarna såg i den del av tarmen som utsatts för strålning under cancerbehandling flera år tidigare.

I studien har 28 personer, varav 24 canceröverlevare ingått. Fyra personer utgjorde kontrollgrupp och hade inte genomgått strålning. De som genomgått strålbehandling hade som tidigast behandlats för cancer två år innan studiestart och som längst så sent som tjugo år innan.  Mediantiden för personerna i studien var fem år efter avslutad strålbehandling.

– Även om studiematerialet är litet så är det en väldigt robust studie där vi tagit biopsier från tarmen och resultaten från flera olika analyser pekar åt samma håll.

Studien på tarmbiopsierna är en fortsättning på den mångåriga enkätforskning på strålbehandlingens seneffekter som gjorts på BäckenCancerRehabiliteringen, en specialiserad klinik på Sahlgrenska sjukhuset som leds av universitetssjukhusöverläkare och docent Karin Bergmark, medförfattare till artikeln.

Djupodlad analys

Att upptäcka en låggradig inflammation kan vara svårt.

– Det här är den mest djuplodande analys som gjorts på tarmbiopsier från canceröverlevare som fått strålning mot bäckenområdet, och genom att använda mycket känsliga metoder har vi kunnat se att inflammationen finns kvar efter många år och troligtvis blivit kronisk, säger Cecilia Bull. 

Hon berättar att man såg tecken på denna låggradiga inflammation hos samtliga individer, men hon påpekar att man inte vet om inflammationen ger upphov till någon eller några av de tarmbesvär som denna patientgrupp kan utveckla.

– Milda symptom som inte påverkar livskvalitén är vanligt med dagens förfinade strålmetoder, men vi vet också att många fortfarande påverkas avsevärt av cancerbehandlingen, och att det finns ett mörkertal eftersom det kan vara känsligt att prata om problem med tarmen, säger Cecilia Bull. 

Det är dock vanligt att patienter som strålats för cancer i till exempel livmoderhals, prostata eller ändtarm upplever tarmproblem många år efter avslutad behandling. Det kan vara trängningar eller diarréer upp till 15 gånger eller mer per dag. Bland studiepersonerna fanns både patienter som fått traditionell strålbehandling och de som fått målriktad strålbehandling, IMRT. Den låggradiga inflammationen fanns i bägge grupper.

– Även om skadan på omgivande vävnad kan begränsas av IMRT, så uppstår ändå långvariga inflammatoriska förändringar, säger Cecilia Bull.

Kostråd för gruppen

Nästa steg är att ta reda om, och i så fall vilka, tarmsymptom som orsakas eller påverkas av den låggradiga inflammationen.

– Det vi tittat på nu är om det finns en inflammation i tarmen. Vi vet dock inte om det finns symptom som är kopplade till denna inflammation. Men det pågår forskning om hur tarmens motståndskraft mot strålbehandling kan stärkas, så att långvariga symptom kan lindras eller kanske helt förhindras. Vi vill också fånga upp de som har problem tidigt och försöka motverka uppkomsten av till exempel fibros, säger Cecilia Bull.

I en omfattande studie testas nu hur man kan stärka den skyddande slembarriären genom att tillföra extra kostfiber i kosten innan strålbehandlingen påbörjas. Kosttillskottet tas sedan under hela strålbehandlingen och en månad efter.

– Vi vet att fiberintag är viktigt för tarmhälsan generellt, inte minst för att kostfiber skapar goda förutsättningar för bildandet av de skyddande slemskikten. Men det finns inte tillräcklig kunskap kring hur och om kosten påverkar tarmhälsan hos de som genomgår strålbehandling mot bäckenområdet, säger Cecilia Bull.

– Med kostfiberstudien vill vi samla in vetenskaplig evidens för att kunna utveckla kostråd för denna grupp av patienter. Ambitionen är att kostråden skall stärka tarmens motståndskraft så att tarmhälsan bevaras efter strålbehandlingen. Detta är viktigt, inte bara för tarmhälsan skull utan även för att själva strålbehandlingen skall kunna ges så effektivt som möjligt, säger Cecilia Bull.