Senare behandling minskar inte möjligheten att överleva tjocktarmscancer
En svensk registerstudie visar att de patienter som påbörjade sin behandling 29–56 dagar efter diagnos inte hade sämre överlevnad jämfört med de patienter vars behandling hade startat tidigare.
Att kortast möjliga väntetid är att föredra vid all cancervård kan förefalla självklart, men tiden är kanske inte alltid avgörande för behandlingsresultatet. Det är en slutsats från en ny svensk retrospektiv studie.
Bakgrunden till studien är att svenska patienter inte alltid får påbörja sin behandling inom de 28 dagar som det standardiserade vårdförloppet för tjocktarmscancer föreskriver. Något som dessutom blev vanligare under covid-pandemin.
I studien, som är baserad på Colorectal Cancer Database Sweden (CRCBaSe), har en forskargrupp med bas på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg undersökt om de patienter som påbörjade en kurativ behandling 29–56 dagar efter diagnos hade en sämre överlevnad jämfört med de patienter som påbörjade sin behandling inom 28 dagar. Resultatet blev att dödligheten bland de patienter som påbörjade en behandling senare än dag 29 inte var högre än för dem som inledde behandling tidigare.
Daniel Rydbeck
– Vi hittar ingen högre mortalitet bland de patienter som hade fått väntat upp till 56 dagar efter diagnos. Det betyder att vi kan genomföra en prehabilitering, utan att känna att vi utsätter patienterna för en ökad risk, säger Daniel Rydbeck, studiens försteförfattare och överläkare vid kolorektalsektionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Behövs ytterligare forskning
Ett annat mål med studien var att undersöka om behandlingstidens start påverkade sjukhusvistelsens längd, återinläggningar och reoperationer inom ett år efter operationen. Även här var skillnaderna marginella.
– Det som verkligen intresserade oss var att undersöka om en längre väntetid var säker, och därmed möjliggöra prehabilitering. alltså optimering av patienten inför kirurgi, säger Daniel Rydbeck.
Prehabilitering betyder i det här fallet att hjälpa patienten att sluta röka, dricka alkohol alternativt fysisk träning och näringstillförsel.
– Eftersom prehabilitering tar tid uppstår ett motsatsförhållande mellan att hålla vårdförloppets tidsgränsen på 28 dagar och att de förberedande insatser som görs ska hinna få effekt. Samtidigt finns det inte någon stark evidens för att prehabilitering med fysisk aktivitet hjälper och därför behövs det ytterligare forskning kring just detta, säger Daniel Rydbeck.
Bortre tidsgräns finns
Tidsutdräkten får dock inte bli för lång. Studien visade nämligen att de patienter som påbörjade en behandling efter dag 56 hade en sämre prognos jämfört med dem som påbörjade behandlingen tidigare.
– Det betyder att det finns en tidsfaktor att ta hänsyn till, men vi kan inte utifrån vår studie avgöra om det finns en optimal tid för när en behandling sak påbörjas, säger Daniel Rydbeck.
Han säger att det här är en observationsstudie och att de därför inte med säkerhet kan uttala sig om kausalitet.
– Det gäller framförallt för de patienter som inte hade påbörjat sin behandling inom 56 dagar. I den gruppen kan det finnas en rad andra faktorer som har påverkat dödligheten negativt.
I samband med studien genomförde forskargruppen även en post hoc-analys som visade att de patienter som hade opererats med titthålskirurgi hade bättre överlevnad jämfört med dem som hade opererats med öppen kirurgi.
– Även här måste vi vara lite försiktiga med tolkningen. Möjligen är resultatet en konsekvens av att de som opereras senare ofta är sjukare eller hade andra komplicerande faktorer. Men vi har försökt justera resultatet utifrån olika parametrar och trots det ser vi att de som har opererats med titthålskirurgi hade lägre dödlighet, säger Daniel Rydbeck.
Enklare att kommunicera
Ett mer praktiskt resultat av studien är, menar Daniel Rydbeck, att diskussionen med patienten om hur snart de bör opereras kan bli lite enklare.
– Om vi vill genomföra en prehabilitering innan behandling kan vi med större trygghet säga att den fördröjning som uppstår inte kommer att påverka deras möjlighet att överleva, säger han.
Sedan studien påbörjades har det standardiserade vårdförloppet för tjocktarmscancer ändrats. Tidigare var tidsgränsen från diagnos till behandlingsstart 28 dagar, nu är den 35 dagar.
– Skälet till det är att man ser ett värde av prehabilitering och att det därmed kan finnas skäl att vänta med en kurativ behandling. Att vi kan visa att det inte finns någon ökad risk att vänta i upp till 56 dagar med behandling blir därmed ett viktigt budskap.
I studien analyserades totalt behandlingsresultaten från 20 836 patienter med diagnosen tjocktarmscancer (ICD 10 koderna C.18, C.19) och som hade fått kurativ behandling i Sverige mellan 1 januari 2008 och 31 december 2016. Uteslutningskriterier var akut kirurgi, spridd sjukdom vid diagnos, saknat diagnosdatum och behandling för en annan cancer fem år före diagnosen tjocktarmscancer.
