- först med nyheter om medicin

Acclererat godkännande för RET-hämmare

ESMO: FDA har godkänt RET-hämmaren selpercatinib (Retevmo) för behandling både av icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med RET-fusion och för sköldkörtelcancer med RET-förändringar.

Resultaten från fas I och II-studien LIBRETTO-001 har publicerats i The New England Journal of Medicine.

Studien lyfts också fram (Abstrakt 1290P) under årets ESMO-kongress.

När det gäller lungcancer bestod studien, som är en öppen multicenterstudie, av patienter med avancerad RET-fusionspositiv icke -småcellig lungcancer (NSCLC), som tidigare hade fått platinabaserad kemoterapi samt av tidigare obehandlade patienter.

Hos de 105 patienter som tidigare behandlats med platinabaserad kemoterapi och därefter med selpercatinib var den objektiva responsen (ORR) 64%. Detta inkluderade 2% med en fullständig respons (CR), 62% med partiell respons (PR) och 29% med stabil sjukdom (SD).

 I en separat grupp, där 39 tidigare obehandlade patienter ingick, uppvisade 85% objektiv respons (ORR). 11 patienter hade vid inskrivningen metastaser i centrala nervsystemet (CNS). Här var den objektiva intrakraniella responsen 91%.

I gruppen med tidigare behandlade patienter hade 81 % av de som uppnått respons en kvarvarande effekt i sex månader eller längre, medan den kvarvarande effekten vid sex månader eller längre var 58 % hos de patienter som tidigare var obehandlade men svarat på selpercatinib

Lovande behandling

”Behandling med RET-hämmare är lovande och kan betyda stor skillnad för de 1–2 % av patienterna som har icke-småcellig lungcancer med RET-fusion. De kan nu få en skräddarsydd behandling,” säger Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Ronny Öhman tror att selpercatinib och även pralsetinib, som båda är nya läkemedel för samma indikation, snabbt kommer att bli aktuella för dessa patienter. Huruvida dessa läkemedel ska ges i första eller senare linjer får framtiden utvisa, men om biverkningsprofilen är gynnsam så bör de sannolikt komma ifråga redan som första linjens behandling.

”Hittills har standardbehandling bestått av operation, cytostatika, immunterapi, och strålning. Nu kan vi lägga till RET-hämmare. Idag gentestar vi alla patienter med icke-småcellig lungcancer för att hitta dem med RET-fusion. Både selpercatinib och pralsetinib kan fås på licens i Sverige redan nu efter ansökan i avvaktan på formellt godkännande.”

Bra respons även vid sköldkörtelcancer

I en annan del av LIBRETTO-001-studien, som även den publicerats i New England Journal of Medicine, har forskarna undersökt selpercatinib som behandling vid sköldkörtelcancer, både vid medullär sköldkörtelcancer (MTC) med RET-mutation och papillär /anaplastisk sköldkörtelcancer med RET-fusion.

Sammanlagt ingick 143 patienter i gruppen med RET-muterad sköldkörtelcancer. Av dessa hade 55 patienter tidigare behandlats med kemoterapi. I denna grupp uppnådde 69 % overall reponse rate (ORR), med en kvarvarande effekt vid sex månader eller längre hos 76 %.

Effekten utvärderades också hos 88 tidigare obehandlade patienterna med RET-muterad cancer i sköldkörteln. Här var overall response rate (ORR) 73 %. Den kvarvarande effekten efter sex månader eller längre var 61%.

I studien inkluderades även en mindre grupp på 19 patienter med RET-fusionerad sköldkörtelcancer. Patienterna var radiojod-refraktära och hade tidigare erhållit annan systemisk behandling. Åtta radiojod-refraktära patienter som inte fått behandling ingick också i studien.

Av de 19 tidigare behandlade patienterna uppnådde 79 % overall response rate (ORR) och 87% hade en kvarvarande effekt sex månader eller längre jämfört med den obehandlade gruppen, där samtliga åtta patienter svarade på RET- behandlingen och 75 % hade en kvarvarande effekt.

De vanligaste biverkningarna (AE) av grad 3 eller högre vid behandling med selpecartinib var högt blodtryck, en ökad nivå av alaninaminotransferas liksom en ökad nivå av aspartataminotransferas, hyponatremi och lymfopeni.

Bra respons

Selpercatinib har visat en markant tumörrespons liksom en lång kvarvarande effekt och läkemedlet har på endast tre år gått från fas I till ett godkännande.

”Det är väldigt kort tid. Mig veterligen är det endast Tagrisso som godkänts lika snabbt,” säger Ronny Öhman.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn