- först med nyheter om medicin


Rökstopp vid lungcancerdiagnos kan förlänga överlevnaden

Det är inte försent att sluta röka efter att man diagnostiserats med lungcancer. Att sluta röka minskar risken både att dö av cancern och av andra rökrelaterade komplikationer, enligt en prospektiv studie där patienter följts under flera år.

I en ny prospektiv studie rekryterade franska och ryska forskare 517 patienter som diagnostiserats med tidigt stadium IA-IIIA icke-småcellig lungcancer NSCLC, vid N.N. Blokhin National Research Center of Oncology och Clinical Oncological Hospital No.1 i Moskva. Patienterna rekryterades under åren 2007–2016 och följdes upp i snitt i sju år. Medelåldern på patienterna var 61 år och 88,5 procent var män. Studien som publicerats i Annals of Internal Medicin visar att rökstopp minskade risken att dö av lungcancer eller andra rökrelaterade komplikationer med 33 procent (HR. 0.67, 95%CI 0.53-0.85) När man enbart undersökte risken för att dö av lungcancer var minskningen 25 procent (HR 0.75, 95% CI0.58–0.98). Även sjukdomsprogression minskade med 30 procent (HR 0.70, 95% CI 0.56-0.89).

Av patienterna i studiegruppen slutade 220 (42,5%) att röka vid diagnosen, medan 297 (57,4%) fortsatte.

– Det är en stor och välgjord studie där man följt patienterna under många år, säger Jan Nyman, docent och överläkare vid onkologkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset och institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Relevant för Sverige

Han anser att studien är relevant också för Sverige, även om svenska förhållanden ser lite annorlunda ut. Men precis som i Ryssland är närmare 90 procent av de som insjuknar i lungcancer rökare eller före detta rökare.

–Drygt hälften av patienterna i Sverige och i de flesta andra länder har stadium IV när de får sin diagnos. I den ryska studien var majoriteten i stadium I och kunde därför opereras. Patienterna i studien var nästan alla män. Här är lungcancer en jämlik sjukdom, på så sätt att lika många svenska män som kvinnor insjuknar. Så det finns skillnader mellan länderna.

Tittar man på histologin ser den också lite annorlunda ut. I studien hade 59 procent av patienterna skivepitelcancer och 33 procent adenocarcinom. I Sverige är siffrorna de omvända.

– Men går man 20–30 år tillbaka i tiden såg det likadant ut här. Skivepitelcancer är vanligare bland storrökare och hos personer som har utsatts för dammpartiklar och föroreningar, säger han.

Jan Nyman påpekar att det inte finns många studier där man följt en sådan stor grupp patienter under så lång tid. Tidigare studier har också ofta varit retrospektiva.

– I studien var både OS och PFS längre för dem som slutade röka. Hos dem som fortsatte att röka efter diagnosen var både den allmänna dödligheten liksom dödligheten i lungcancer högre. Det är intressanta data.

Saknas rökavvänjningshjälp

– Majoriteten av de svenskar som får en lungcancerdiagnos slutar röka. Vi uppmanar också patienterna att sluta inför behandlingen, som har sämre effekt annars.

Jan Nyman menar dock att vården kunde vara bättre på att hjälpa till med rökstopp.

– Det borde finnas en rökavvänjningsfacilitet vid lungcancerklinikerna med bland annat sköterska och psykolog, dit patienterna fick komma i samband med att diagnosen ställs. Idag hänvisas patienterna till primärvården i flertalet regioner.

Jan Nyman berättar att man på Sahlgrenska tidigare hade en rökavvänjningsmottagning på sjukhuset, men man har inte tagit emot några patienter de senaste åren.

– Det är enormt svårt att sluta röka på egen hand. Det krävs en järnvilja. Därför behöver patienterna få professionell hjälp. Det finns också svensk forskning om hur man får människor att sluta röka. Den kunskapen bör föras över till lungcancerklinikerna.

– Rökning har också socioekonomiska skillnader. I socioekonomiskt svaga grupper är andelen rökare högre. För att hjälpa patienter som fått en diagnos att sluta röka behövs ett mer systematiskt arbete och fler centrala riktlinjer, understryker Jan Nyman.

 

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn