Lägre odds för intervallcancer med 3D-mammografi-screening

Kristin Johnson

Antalet fall av intervallcancer minskar med 3D-mammografi-screening jämfört med 2D mammografi.

Det visar en stor studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

– Det kan tala för att 3D-mammografi i screening hjälper till att upptäcka cancerfall som annars hade diagnostiserats senare, och eventuellt vid ett mer avancerat stadium, säger Kristin Johnson som varit med och genomfört studien.

Om 3D-mammografi, som även går under begreppet brösttomosyntes, skulle kunna ersätta 2D-mammografi i screening har diskuterats under senare år. Osäkerheten har varit stor men nya studier pekat mot att diagnosmetoden har fördelar.

En av de större studierna, the Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial, har genomförts av Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. I den nu aktuella studien jämfördes antalet fall av intervallcancer hos kvinnor i två grupper i Malmö. I studiegruppen, där 13 369 personer ingick, undersöktes deltagarna med 3D-mammografi, i kontrollgruppen screenades 26 738 med vanlig mammografi. Båda grupperna undersöktes under samma tidsperiod. 

Resultatet blev att de kvinnor som undersöktes med brösttomosyntes hade 40 procent lägre odds att få intervallcancer jämfört med den åldersmatchade kontrollgruppen som screenades med vanlig mammografi. 

– Vi har tidigare publicerat resultat från Malmö-studien som visar att vi med 3D-mammografi även hittar ca 30 procent fler cancerfall i screening och utifrån det bedömer vi att metoden är effektiv, säger Kristin Johnson som är doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, och dessutom medlem i forskargruppen LUCI, Lund University Breast Cancer Imaging Group.

2D-mammografi, den screeningmetoden som används idag, innebär att man tar två röntgenbilder av varje bröst från olika vinklar. Vid 3D-mammografi tas i stället flera lågdosbilder i en vinkel över bröstet som sedan omvandlas till en tredimensionell bild. En fördel med 3D-effekten är att det blir lättare att upptäcka de förändringar som gömmer sig bakom tät bröstvävnad. 

3D-bild kan bli tvådimensionell

Det är även möjligt att använda bilder från brösttomosyntes för att konstruera en syntetisk tvådimensionell bild som ger jämförbar information med en traditionell mammografibild. 

– Metoderna ger lite olika information men genom att skapa en tvådimensionell bild utifrån en 3D-bild får vi tillgång till båda varianterna, trots att den undersökta kvinnan bara har genomgått en undersökning. 

Brösttomosyntes är dock inget nytt och på de platser där tekniken finns används den som ett kompletterande diagnostiskt verktyg. Framför allt för att följa upp och utreda svårbedömda fynd eller i fall där kvinnor har hittar knutor i sina bröst. 

Det finns dock en osäkerhet med studien, medger Kristin Johnson. Det är att de kvinnor som undersöktes med brösttomosyntes även undersöktes med 2D-mammografi. 

– De dubbla undersökningarna bidrog kanske till att vi fick färre fall av intervallcancer, dessutom är det möjligt att bilder från personer som ingår i en studie granskades mer noggrant än vid mer rutinmässiga undersökningar.

En möjlig fördel med 3D-mammografi är att undersökningen i sig kan upplevas behagligare.

– Det var inte något vi undersökte men i och med att vi inte komprimerade brösten lika mycket finns en möjlighet att kvinnor som idag tvekar att gå på mammografi för att det är en obehaglig upplevelse i högre utsträckning övertygas att komma.

Forskargruppen bakom studien har nu gått vidare och undersöker varför antalet falskt positiva fall var fler och med en djupare hälsoekonomisk analys av metoden. 

Bristande erfarenhet bakom ökning av falskt positiva fynd 

– Även om antalet falskt positiva fall var fler bland dem som undersöktes med 3D-mammografi jämfört med 2D-mammografi i studien var de inte fler än vad som anses acceptabelt. Vi försöker ändå analysera varför de blev fler, en hypotes är att radiologerna inte är så vana att granska 3D-bilder och att de därför i sin osäkerhet övertolkade bilderna något. Om det är så har vi goda skäl att anta att ju mer erfarna radiologerna blir desto färre falskt positiva fall kommer vi att få.

Hittills har SBU, som granskar nya vårdmetoder, varit något svala i sin bedömning av 3D-mammografi. I en kommentar från 2019 konstaterar de att den vetenskapliga tillförlitligheten är för låg för att de ska kunna dra några slutsatser om nyttan. 

– Sedan dess har ett antal studier visat positiva resultat. Vår egen är en av dem men nu väntar vi på ett antal större randomiserade studier som kan resultera i en ny genomgång. 

SBU pekar i sin utvärdering på risken att de stråldoser som kvinnor skulle utsättas för kan bli högre med brösttomosyntes. Något som Kristin Johnson vill modifiera. 

– I vår studie undersökte vi 3D-mammografi i en projektion som ensam modalitet och om man väljer att använda den metoden i screening, eventuellt med tillägg av syntetisk mammografi, leder det inte nödvändigtvis till högre stråldoser.   

Fakta om studien

Varje kvinna i den grupp som undersöktes med brösttomosyntes matchades med två kvinnor i en kontrollgrupp,  både avseende ålder vid screening och datum.

Medelåldern i båda grupperna var 56 år. Intervallcancerfrekvensen i studien var 1,6 per 1 000 screenade kvinnor, 21 av 13 369 med 95 % konfidensintervall 1,0–2,4 jämfört med kontrollgruppen 2,8 per 1 000 screenade kvinnor, 76 av 26 738 med 95 % konfidensintervall 2,2–3,6, conditional odds ratio 0,6 (95 % konfidensintervall 0,3–0,9, p=0,02).

Resultaten visar alltså att de kvinnor som hade screenats med brösttomosyntes och mammografi hade 40 procent lägre odds att drabbas av intervallcancer jämfört med kontrollgruppen där kvinnorna hade screenats med mammografi.