Preoperativt ctDNA indikerar ökad risk för återfall vid bröstcancer
Andri Papakonstantinou
Kvinnor med detekterbar cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) efter preoperativt behandling vid bröstcancer har en ökad risk att få återfall.
Det visar ny svensk-internationell studie publicerad I tidskriften Cancer Treatment Reviews.
– Det här kan revolutionera cancerdiagnostiken, men även bli ett viktigt verktyg för att se om en patient har svarat på en behandling, och för att se om det finns spår av kvarvarande sjukdom i sporadiska cancerformer, säger Andri Papakonstantinou, onkolog på Karolinska Institutet och Vall d´Hebron Institute of Oncology och försteförfattare till studien.
Cirkulerande tumör-DNA är små bitar av DNA som tar sig från cancercellerna in i blodet. Mängden kan variera bland cancerpatienter beroende på typ av tumör, dess placering och stadium av sjukdomen. ctDNA analyseras via en så kallad 'liquid biopsy' eftersom analysen görs i blod.
Med hjälp av ctDNA skulle det, om alla teorier håller, vara möjligt att förutse vilka kvinnor som löper en stor risk att få återfall vid bröstcancer. Det finns även förhoppningar om det vara ett verktyg för att upptäcka metastaser långt tidigare än vad som är möjligt med dagens metoder.
– Det skulle även hjälpa oss att hitta den som har mindre risk att få tillbaka sin sjukdom.
Om vi fick de svaren skulle vi bättre kunna avgöra vilken behandling som är lämpligast för varje kvinna. Med de cancerrekommendationer vi har nu, som är baserad på dagens kunskap, tvingas vi ibland ge patienter en onödigt tuff behandling.
Trots att ett flertal studier har visat att ctDNA i blodet innebär en ökad risk för återfall används metoden ännu inte kliniskt. Det finns helt enkelt ännu inte tillräcklig kunskap för att vet vad förekomsten alternativt frånvaron av ctDNA betyder för patientens långsiktiga prognosen. Ibland kan det bero på bristande sensitivitet i analysen än på att det inte finns något i blodet alls.
Indikation för sämre prognos
– Det vi vet är att om man efter en preoperativ behandling har ctDNA kvar i blodet är det en indikation att patienterna har en sämre prognos. Men det kan möjligen förklaras av att den som har en aggressiv tumör med stor sannolikhet även har mer ctDNA i blodet.
Studien försökte även få svar på frågan om cirkulerande tumör-DNA kan användas för att förutse patologiskt komplett respons, vilket då skulle kunna indikera hur mycket av tumören som finns kvar efter en behandling. Genom att samla och kombinera resultat från flera studier hoppas vi förstärka kunskapsläge och informera om fördelar och nyttan med denna metod, men också nackdelar som man borde försöka bemöta.
En svårighet just nu när det gäller att bedöma värdet av ctDNA som biomarkör är att olika varianter av bröstcancer ger olika utfall. Till exempel är mer sannolikt att en person med trippelnegativ bröstcancer har cirkulerande ctDNA i blodet medan kvinnor med luminal bröstcancer troligen kommer att ha låga nivåer.
Värdet av upptäckten kan variera beroende av cancervariant
– Det betyder att vi måste titta på varje subgrupp av bröstcancer för att förstå om ctDNA kan vara en fungerande biomarkör för just den varianten. Därför gäller det för oss forskare att harmonisera våra projekt för att reproducera och validera våra resultat men när vi har gjort det tror jag att ctDNA kommer i framtiden att vara en metod som vi använder i vår vardag. Men det kommer inte att vara den enda, mer ett komplement till dem vi redan har.
Cirkulerande tumör-DNA används i dag inom lungcancervården för att följa upp mutationer och bestämma behandling.
– Där är inte bröstcancervården än men jag hoppas att det en dag kommer att hjälpa oss att upptäcka mutationer tidigare, och för att värdera olika behandlingsmöjligheter, säger Andri Papakonstantinou.
Hårdfakta om studien
Detektion av ctDNA, både vid baslinjen och efter avslutad NAT, var signifikant associerad med sämre RFS (HR 4,22, 95 % KI: 1,29-13,82 och HR 5,67, 95 % KI: 2,73-11,75, respektive) och sämre OS (HR 19. 95 % KI: 6,9-53,04 respektive HR 4,00, 95 % KI: 1,90-8,42). Däremot associerade detektion av ctDNA, enligt denna analys, inte med sannolikheten för att uppnå en patologisk komplett remission (pCR).
