Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Inledande svenska data: CAR-T har än ännu bättre effekt mot blodcancer än förväntat

Gunilla Enblad

Inledande data pekar på att CAR-T har än ännu bättre effekt mot lymfom och akut lymfatisk B-cellsleukemi än förväntat. Det säger Gunilla Enblad, professor i onkologi vid Uppsala Akademiska sjukhus och ordförande i Nationella arbetsgruppen för CAR-T-cellbehandling 

– Allt pekar på att resultaten är lika bra som studierna, till och med aningen bättre. Även biverkningarna är enligt förväntning, både de som rapporteras in till register och real life data. De patienter som kräver intensivvård är få.

CAR-T behandlingen utförs idag vid universitetssjukhusen i Uppsala, Lund, Stockholm, Linköping och Göteborg. Spridningen av patienter är ojämnt fördelad i Sverige, och farhågan är att behandlingen inte har kommit alla till del. Gunilla Enblad säger att oregelbundenheten kan vara en slump.   

– Ja, fördelningen kan spegla en ojämlikhet men lymfom och akut lymfatisk leukemi är väldigt ovanliga tillstånd så patienterna är få. Det går inte att säga ännu hur fördelningen verkligen ser ut, underlaget av patienter är för litet. Sedan kan det också påverka att de läkemedel som fått klartecken i Sverige, Yescarta och Kymriah, används i tredje linjen när inga andra alternativ finns. De som tillfrisknat tidigare ser vi aldrig.    

Gunilla Enblad säger att fler sjukhus eventuellt kan komma ifråga, kriteriet är att sjukhuset kan behandla med hematopoietiska stamceller. Certifieringsprocessen från läkemedelsbolagens sida ställer höga krav, och tidigare var proceduren omständlig och drog ut på tiden.  

– Nu tycker jag både de och vi lärt oss så det är inte längre ett problem.  

Individuell behandling

Forskning runt CAR-T-celler har pågått länge. 2017 godkände FDA (U.S Food and Drug Administration) Kymirah och Yescarta för behandling av B-cellslymfom.

I Sverige kom godkännandet 2019, men inom studier har patienter behandlats sedan 2014. Totalt har drygt 100 personer behandlats i landet, hälften inom ramen för kliniska studier, hälften med kommersiella läkemedel. Upp mot 40 procent av patienterna beräknas kunna botas med den individanpassade metoden. 

Karin Eriksson är chef för Forskning och Hälsa på Cancerfonden. Hon poängterar hur viktig sjukhusens kliniska forskning är för patienterna. 

– All forskning är tidskrävande. Vägen mellan forskning och vård är tyvärr ofta lång och det kan ta tid innan ett nytt läkemedel blir tillgängligt. Aktivt forskande kliniker skapar möjlighet att ge patienter nya behandlingar och läkemedel i ett tidigare stadium. Det är väldigt viktigt för att samla in data under hela processen. Möjligheterna med den individanpassade cancerbehandlingen revolutionerar och vi lär oss hela tiden genom resultat och uppföljning. 

Cancerfonden har finansierat flera forskningsprojekt inom CAR-T. Förra året fick exempelvis Uppsala universitet 125 miljoner kronor för att utveckla effektivare immunterapier mot hjärntumörer. 

– Med CAR-T får patienten en individuell och specifik behandling för sin cancer. Patienter som tidigare inte svarat på behandlingar kan nu få hjälp. För att uppnå jämlik vård nationellt bör patienter i hela landet få tillgång, oavsett var man bor. Det är avancerade behandlingar som kräver mycket resurser både vad gäller teknik, personal och inte minst pengar. Här har politikerna ett ansvar för att skapa rätt förutsättningar och se över betalningsmodeller. Ett alternativ kan vara särskild fondering av nya läkemedel. 

Dyr behandling

Utmaningar är flera. Behandling med modifierade T-celler är dyr, omkring 3,5 miljoner kronor, och vården av de svårt sjuka patienterna måste komma igång snabbt. För att minska tiden till behandling vid aggressiva cancersjukdomar kan donerade T-celler bli ett alternativ. Donatorns celler fryses och kan användas direkt då de behövs. 

Behandlingen ger en kraftig överaktivering av immunförsvaret vilket kan ge biverkningar. De cytokiner som bildas kan orsaka influensasymptom av olika allvarlighetsgrad och kräva sjukhusvård. Neurologiska biverkningar från centrala nervsystemet förekommer. De friska B-cellerna kan också försvinna och ge en kvarstående hypogammaglobulinemi.  

CAR-T är mindre effektiv mot solida tumörer då CAR-T-cellernas effekt hämmas av tumörens lokala immunsystem. För att komma runt detta har Uppsalaforskare satt in en gen från bakterien Helicobacter pylori i CAR-T-celler. Detta ger upphov till det immunstimulerande proteinet NAP (neutrofilaktiverande protein). När det utsöndras bildas en proinflammatorisk miljö som bekämpar den immunhämmande mikromiljön i solida tumörer och stärker CAR-T-cellernas funktion. Två akademiska prövningar med totalt 39 patienter har gjorts med lovande data och en ny klinisk prövning planeras. Den första patienten kan komma att behandlas i slutet av året. Data från prövningarna har publicerats i Nature BioMedical Engineering.

Forskning pågår för att kunna behandla cancerformer som myelom och mantelcellslymfom med CAR-T.

– Vi har även stora förhoppningar på behandling med bispecifika antikroppar. Det är något helt nytt och otroligt fascinerande där specifika antikroppar drar till sig T-celler till tumörcellerna. Men den utvecklingen är några år efter CAR-T-celler, säger Gunilla Enblad.

– De flesta universiteten är med i studierna och flera av oss har haft möjlighet att använda läkemedlen under utvecklingen. Det är en otroligt spännande tid med lovande läkemedel, även mot solida tumörer.  

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson