Tecvayli uppvisar mycket goda resultat vid behandling av myelom

Markus Hansson

Tecvayli (teclistamab) har beviljats ett villkorat marknadsföringstillstånd som monoterapi för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom (RRMM) av Europeiska kommissionen.

Teclistamab blir därmed den första bispecifika antikroppen som godkänts för behandling av patienter med myelom. Villkoret för användning är dock att patienten tidigare har fått minst tre behandlingar av de idag tillgängliga läkemedlen och att de dessutom har visat sjukdomsprogression sedan den senaste behandlingen.

– Det här är ett väldigt spännande preparat som ger oss förhoppningar om att kunna bota myelom i framtiden. Det bygger jag, förutom de nu publicerade resultaten, på att vi i Sverige har varit med i utvecklingen av behandlingen ända sedan de första fas 1-studierna och på min egen erfarenhet av att ha använt teclistamab under flera år, säger Markus Hansson, professor och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt ordförande för den nationella vårdprogramgruppen för myelom. 

Idag används ett flertal läkemedel vid behandling av myelom. Ofta kan dessa kombineras för att öka effekten och bromsa sjukdomen men återfall är vanligt och även om behandlingarna varieras för att fördröja resistensutveckling blir behandlingssvaren med tiden allt sämre. 

– De patienter som har var med i studien svarade inte längre på de tillgängliga behandlingarna. Trots det är resultaten mycket goda, en stor andel av dem får en komplett remission med en kvarvarande effekt även efter flera år.

Det villkorade godkännandet av teclistamab baseras på resultat från fas I/II-studien MajesTEC-1 (NCT03145181 och NCT04557098), som presenterades i juni vid årsmötet för American Society of Clinical Oncology (ASCO) och publicerades i juni. "The New England Journal of Medicine". 

I studien utvärderades säkerheten och effekten av teclistamab hos 165 vuxna med RRMM som fick en subkutan injektion av teclistamab varje vecka i en dos på 1,5 mg/kg efter att ha fått stegvisa doser på 0,06 mg/kg och 0,3 mg/kg.  

Nytt behandlingskoncept

Bispecifika antikroppar skiljer sig från andra antikroppar genom att ha två eller tre olika variabla regioner, som med teclistamab binder dels till B-cellsmognadsantigenet på multipelt myelomceller, dels till T-cellerna. På så sätt aktiverar antikroppen immunceller och för dem i kontakt med cancercellerna som därigenom avdödas.

– Det är ett helt nytt koncept. Genom att binda ihop T-cellerna i immunförsvaret, som normalt kan hittar virusinfekterade celler, med myelomceller skapas en inflammation som slår ihjäl myelomcellen.

Inom lymfomområdet har bispecifika antikroppar tidigare visat imponerande svarsfrekvenser, och därför fanns tidigt en förhoppning om att så ska vara fallet även för multipelt myelom.

I MajesTEC-1-studien uppnådde 104 av 165 patienter en total svarsfrekvens (ORR) på 63 procent efter i genomsnitt fem tidigare behandlingslinjer. 58,8 procent av de patienter som fick teclistamab uppnådde ett mycket bra partiellt svar (VGPR) eller bättre, och 39,4 procent uppnådde ett fullständigt svar (CR) eller bättre.

Mediantiden till det första bekräftade svaret var 1,2 månader och mediantiden för svaret var 18,4 månader. Mediandurationen för progressionsfri överlevnad (PFS) var 11,3 månader, medan mediandurationen för total överlevnad (OS) var 18,3 månader.

Biverkningar kräver ett nytt tillvägagångssätt

Föga förvånande fanns också ett antal biverkningar med teclistamab, totalt upplevde 72 procent av deltagarna i MajesTEC-1-studien någon form av biverkan.  

– Det som händer är att patienten inledningsvis ofta får en häftig inflammation, men det är samtidigt den reaktion vi vill skapa. Men när myelomcellerna dör undan upphävs inflammationen och därefter är biverkningarna relativt få. Ett problem som vi måste hantera är att patienterna får en ökad infektionskänslighet till följd av att medicinen inte bara slår ut myelomcellerna utan ofta även alla antikroppsproducerande celler i kroppen. En fördel med teclistamab är vi bara behöver ge kortison under en kortare tid i början av behandlingen, till skillnad mot traditionell behandling av myelom då vi återkommande tvingas ge våra patienter jättehöga doser. Att vi nu har en nära nog kortisonfri behandling uppskattas mycket av patienterna.

I och med att Sverige har varit engagerade i framtagandet av läkemedlet ända sedan de första fas 1-studierna finns det enligt Markus Hansson nu god kunskap om hur patienter ska behandlas, och om hur biverkningar ska hanteras.

Idag är det bara möjligt att använda teclistamab som en sista linjens behandling men just nu pågår studier för få behandlingen godkänd även vid tidiga återfall.

– Nästa steg, som jag hoppas att vi kan ta snart, blir att få möjlighet att ge teclistamab som en primärbehandling för myelom, dessa studier kommer förhoppningsvis start under nästa år. 

Beslut från NT-rådet återstår

Det som återstår innan teclistamab kan börja användas mer regelmässigt är att NT-rådet ger sitt godkännande, och att läkemedlet prissätts.

– Jag hoppas att ett beslut kommer snart eftersom jag ser det här som ett viktigt preparat. När det gäller priset finns en möjlighet att det ska bli acceptabelt, inte minst eftersom flera företag är på gång med motsvarande produkter.

I Sverige är incidensen av myelom ungefär sex på 100 000 invånare, vilket ger cirka 600 nya fall per år. Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen i Sverige. Hur många patienter i Sverige som är trippelresistenta och inte svarar på behandling med proteasomhämmare, immunmodulerare eller anti-CD38-antikropp, och därmed skulle kunna vara aktuella för behandling med teclistamab, är inte helt klarlagt. I en tidigare bedömningsrapport har antalet uppskattats till 50–100.