- först med nyheter om medicin

Vanligt allergiläkemedel starkt kopplat till ökad överlevnad i cancer

Registerstudier från Sverige tyder på att antihistaminet desloratadin kan vara effektiv mot en rad cancerformer, bland annat flera som i dagsläget har en dålig prognos. Läkemedlet tycks främst vara effektivt mot tumörgrupper som också kan behandlas med immunoterapier.

Bakom det billiga och i princip biverkningsfria antihistaminet desloratadin, kan det dölja sig ett slagkraftigt cancerläkemedel med bred effekt. Det menar nu forskare vid Lunds universitet och Karolinska sjukhuset. I en studie, som publicerades i våras i Translational Oncology, samkörde lundaforskarna det svenska läkemedelsregistret med cancerregistret och dödsorsaksregistret. Med hjälp av registrens data undersökte de hur dödligheten för sexton olika cancerformer påverkades av antihistaminerna cetirizin, klemastin, desloratadin, ebastin, fexofenadin och loratadin. Resultaten riktade strålkastarljuset mot desloratadin, men också till viss del loratadin.

– Man har diskuterat att antihistaminer skulle kunna fungera som potentiella antitumörpreparat sedan 1970-talet, men har inte kunnat fastställa någon överlevnadsfördel tidigare. Det vi gjorde nu var att titta på varje preparat för sig. Flera av de nyare preparaten är intressanta, men desloratadin sticker ut, säger Ildikó Fritz, en av forskarna bakom studien.

Att lundaforskarna alls började intressera sig för antihistaminer som potentiella cancerläkemedel berodde på ett oväntat fynd som Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet, gjorde för ett antal år sedan. När han undersökte vad som påverkar överlevnaden i bröstcancer upptäckte han att personer med autoimmuna sjukdomar verkade klara sig bättre. När hans forskningsgrupp grävde djupare i sambandet, visade det sig att vissa antihistaminer potentiellt kunde förklara den ökade överlevnaden.

Markant lavere risiko

Genom två registerstudier kopplade forskargruppen sedan desloratadin och loratadin (som omvandlas till desloratadin i kroppen) till en avsevärt lägre risk att avlida i bröstcancer och malignt melanom. Vid bröstcancer tycks även ebastin förbättra överlevnadschanserna, men övriga antihistaminer verkade sakna effekt.

Nu har forskarna tagit ett bredare grepp och undersökt effekten på sexton olika cancerformer. Resultaten visar att desloratadin också kan kopplas till en signifikant ökad överlevnad vid cancer i mage, bukspottkörtel, lunga och prostata. Vid anal- och tjocktarmscancer syntes en på gränsen till signifikant effekt. Däremot fanns ingen effekt vid cancer i levern, livmodern, äggstockarna, hjärnan eller sköldkörteln, inte heller vid non-hodgkins lymfom.

De cancerformer där desloratadin verkar ha en effekt tycks vara sådana som också svarar bra på immunoterapier, där så kallade check-point hämmare används för att aktivera kroppens eget immunförsvar mot tumörerna. Forskarnas hypotes är därför att desloratadin genom sina immunologiska effekter på något vis stärker kroppens immunsvar mot tumörerna.

– Jämför man desloratadin med andra vanliga antihistaminer, har desloratadin en starkare effekt på histaminreceptorn. Det motverkar inflammatorisk respons i kroppen på en rad olika vis, säger Ildikó Fritz.

Testat läkemedlet i en musmodell

För att undersöka om desloratadin verkligen motverkar cancer, har forskarna testat läkemedlet i en musmodell av bröstcancer med metastaser i lungorna.

– Studien är ännu inte publicerad, men våra preliminära data tyder på att desloratadin är verksamt. Vi har också intressanta resultat som tyder på att desloratadin kan ha en synergieffekt tillsammans med PD-1–checkpointhämmare, säger Ildikó Fritz.

Nästa steg är att undersöka effekten i en randomiserad och kontrollerad studie, men projektledaren Håkan Olsson avled hastigt i somras. Nu har Olof Hjorthorn, läkare vid onkologiska kliniken på Karolinska sjukhuset, tagit över projektet. Han planerar att genomföra studien på bukspottkörtelcancer.

– Det är en cancerform som idag har relativt få behandlingsalternativ och prognosen är dålig, men överlevnaden bland de som tog desloratadin var kraftigt förbättrad. Om man tittar på femårsöverlevnaden var den dubblerad, säger han.

Men kan man inte börja använda desloratadin direkt mot dessa cancerformer, eftersom det är ett billigt och receptfritt läkemedel, som dessutom sällan ger biverkningar?

– Den observationella datan är mycket intressant men vi måste göra de kliniska studierna för att få tillräckligt med evidens för att använda behandlingen i klinisk praxis. I dagsläget finns inte tillräckligt med underlag för att man ska stoppa i sig desloratadin, säger Olof Hjorthorn.

Ildikó Fritz håller med:

– Det är viktigt att de kliniska prövningarna kommer igång snarast. Kan de här resultaten valideras kliniskt kan vi potentiellt rädda många liv.

 

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn