Var fjärde cancerpatient använder KAM parallelt med onkologiska behandling

Minst var fjärde cancerpatient använder sig av komplementära metoder parallellt med sin onkologiska behandling. Endast var tredje diskuterar detta öppet med sin läkare och då oftast på initiativ av patienten, visar en avhandling av onkologen Kathrin Wode vid Umeå universitet.

Kathrin Wodes avhandling visar ytterligare at en grupp avstår helt från behandling och använder sig istället av alternativmedicin.

– Patienterna använder sig av metoderna oavsett vad hälso- och sjukvården tycker, det är något vi måste befatta oss med och få till en dialog så de berättar. Det är viktigt både ur ett säkerhetsperspektiv men även förtroendemässigt mellan läkare och patient. Det behövs mer kunskap, säger Kathrin Wode.

Komplementär och alternativ medicin, KAM, är ett samlingsnamn för metoder och preparat som används parallellt med - eller istället för - traditionell sjukvård. Begreppet omfattar både naturpreparat och metoder som yoga, meditation och akupunktur. 

Flesta hade realistiska förväntningar

Katrin Wodes avhandling bygger på en enkätstudie tillsammans med djupintervjuer av sju patienter som avstått behandling. Även tio cancerläkare intervjuades. Knappt 1300 formulär delades ut till patienter på en onkologisk mottagning och 755 svar kom in. Bland den fjärdedel som angav att de använde KAM var fler kvinnor än män. De motiv som främst angavs att man ville stärka sin kropp och aktivt förbättra sitt mående fysiskt och psykiskt. De flesta hade realistiska förväntningar.

– Komplementär behandling, att kanske lägga till ett kosttillskott eller meditera, är vanligast. Internationella studier visar att generellt är det mer sannolikt att yngre och kvinnor med högre utbildning använder KAM. Det har spekulerats mycket varför, men det går inte att hitta bra förklaringar i den medicinska litteraturen. Men det vi har sett är att patienters vanligaste källor för information om KAM är media, familj och vänner samt nätet. Den minst vanliga informationskällan är vården, säger Kathrin Wode.

Inte generellt emot sjukhusvård

Till studie 2, intervjuer med läkare inom cancervården och patienter som aktivt valt bort medicinsk behandling, handplockades deltagarna. Utgångspunkten var att få lika många deltagande cancerdrabbade män som kvinnor, men slutresultatet blev sex kvinnor och en man. Fyra av kvinnor hade bröstcancer och de flesta var i ett palliativt skede. De flesta intervjuade hade inte tackat nej till all behandling utan till vissa delar.

– 1-15 procent av alla cancerpatienter tackar nej till onkologisk behandling i någon form. Jag fick inte uppfattningen att de intervjuade generellt var emot sjukhusvård, annat vägde in. De poängterade att de ville se sjukdom i större perspektiv än en tumör, och från internationella studier vet vi att det är ett viktigt motiv för att avstå viss behandling, säger Kathrin Wode.

I enkätstudien hade bara en tredjedel av de som använde KAM berättat om det för sin vårdgivare. Initiativet kom då som regel från patienten. Mer än hälften av studiedeltagarna tyckte att vården borde kunna svara på frågor om KAM och att vissa KAM-metoder med bevisat effekt borde erbjudas inom ramen för den offentliga sjukvården.

– I internationella studier ser vi att vårdgivare inte initierar samtal om sådant där de inte kan besvara följdfrågor, vilket också bekräftades av läkarna i intervjustudien. Ordet frustration kom ofta upp. Läkarna tycker det är jobbigt och svårt att förstå att de erbjuder något som potentiellt kan göra det bättre för patienten men som avvisas, och där patienten i sin tur lutar sig mot något där det inte finns bevis för effekt. Läkarna bemödar sig om patienterna, erbjuder återbesök och försöker förstå men det är en svår situation. Läkarna uttryckte att det vore bra om de visste var de kunde hitta information eller om de kunde remittera till någon som vet mer. Vissa hade kollegor som kunde ta över, säger Kathrin Wode.

Behövs mer dialog och kunskap

Flera patienter, säger Kathrin Wode, uppgav att de kände sig rädda när de fick försvara sina beslut.

– Det är väldigt uppenbart från både patienter och läkare att det är en knepig situation. Patienterna vill gärna ha uppföljning inom vården men har också en stark önskan att bli respekterade i sina beslut. De känner sig pressade och ifrågasatta. Det behövs mer dialog och kunskap.

Kathrin Wode är processledare vid Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Som resultat av hennes studie har ett nationellt utbildningsmaterial runt KAM tagits fram. En broschyr finns också för cancerpatienter, tänkt som ett bidrag för en dialog runt KAM och ökad patientsäkerhet.

I avhandlingen beskrivs även utformningen och genomförandet av en randomiserad dubbelblind studie med mistelextrakt bland patienter med framskriden cancer i bukspottskörteln. Studien har genomförts på nio onkologkliniker i Sverige, bland annat i Umeå. De första resultaten kommer i början nästa år.

– Läkemedel som innehåller mistelextrakt är godkänt av läkemedelsverket. Det har använts vid cancer i mer än 100 år och det finns mycket säkerhetsdata. Denna studie kan komma att ge svar på om livslängd och livskvalitet vid framskriden bukspottkörtelcancer kan påverkas positivt av detta växtbaserade läkemedel, säger Kathrin Wode.