Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Professor: Immunterapi ska sättas in tidigt i behandlingen

Immunterapi ska sättas in tidigt i behandlingen, innan immunsystemet är förstört. Patienter med mindre avancerad sjukdom har större nytta av den än de med avancerad sjukdom, menar Håkan Mellstedt, professor vid Karolinska Institutet och en av pionjärerna bakom immunterapiforskningen i Sverige.

”Behandlingen med immunterapi sätts in när inget annat fungerar. Då är det försent.”

Håkan Mellstedt menar att det är en av anledningarna till att endast 30 procent av patienterna svarar på behandlingen.

På senare tid har immunterapin dock i flyttats fram till första linjens behandling vid vissa lymfom, malignt melanom och lungcancer.

”Vi kommer att flytta fram immunterapi till första linjens behandling vid allt fler cancersjukdomar. Även CAR-T flyttas fram. Samtidigt har vi lärt oss att den inte ska användas ensamt utan tillsammans med andra behandlingsprinciper,” menar Håkan Mellstedt och han påpekar att ju mer man lär sig om immunsystemets funktion desto större är förutsättningarna för att ta fram ännu bättre immunterapier.

Håkan Mellstedt skulle ha framträtt under Onkologidagarna i Växjö, som ställts in på grund av Covid-19, för att berätta om bakgrunden till immunterapin. Men istället får Onkologisk Tidskrift en intervju med honom på telefon.

Forskningen kring immunterapi har pågått länge. Grunden till den revolution i vi ser inom dagens cancerbehandling startade redan i mitten av 1950-talet när forskare började förstå hur immunförsvaret fungerar och hur DNA-molekylen är uppbyggd.

Men trots att framgångarna under många år var få har Håkan Mellstedt stått fast vid sin tro på immunterapi.

”Jag har hela tiden haft en grundmurad övertygelse om immunterapins potential. Resultaten i djurförsök var tidigt goda, vilket fick mig att fortsätta tro att det någon gång skulle gå att omsätta i praktiken och komma patienterna till del.

Under lång tid var immunologi bara en grundvetenskap. Inte många onkologer trodde att det var en framkomlig väg vid cancerbehandling. Istället fokuserade forskningen helt på att utveckla nya kemoterapier.

Tekniken att framställa monoklonala antikroppar var ett enormt framsteg för forskningen, säger Håkan Mellstedt, men tillägger att när de första kliniska försöken gjordes på bland annat. kolorektalcancer i början på 1980-talet var effekten inte tillräckligt bra. Men det blev ändå upptakten till att denna typ av läkemedel vuxit lavinartat,” säger han.

Det riktiga genombrottet för immunterapin kom 1976 när, César Milstein och Georges Köhler, som 1984 fick nobelpriset i fysiologi eller medicin, upptäckte hur man genom bioteknik tillverkar hybridomceller för att producera monoklonala antikroppar.

Redan 1986 kommersialiserades den första monoklonala antikroppen vid organtransplantation och 1998 godkändes Mabthera vid lymfom och kort därefter Herceptin vid bröstcancer samt Erbitux vid kolorektalcancer.

”Många onkologer tycker inte att de tidiga monoklonala antikropparna, riktade mot tumörceller, kan kallas immunterapi. Men det är immunterapier, förklarar, Håkan Mellstedt. De har bara en annan princip jämfört med de immunmodulerande antikroppar, som 2013 blev nästa stora genombrott, fortsätter han. Flera svårt sjuka patienter med olika blodcancersjukdomar visade sig bli sjukdomsfria efter att fått behandling med genetiskt modifierade varianter av sina egna T-celler, som specialdesignats för att attackera tumörcellerna. På ASCO-kongressen samma år presenterades flera studier som visade att antikroppar riktade mot till exempel den immunbromsande signalvägen PD1 kunde krympa olika typer av tumörer.”

Håkan Mellstedt tycker att han till sist fått ett erkännande. Numera ifrågasätter ingen immunterapins möjligheter.

”Vi är fortfarande i början av utvecklingen. Den stora utmaningen nu är att vi måste förstå varför behandlingen inte fungerar vid alla cancerformer och varför vissa patienter inte har nytta av den. Här måste vi hitta biologiska faktorer som kan tala om vem som kommer att svara på behandlingen. Det är något forskningen letar febrilt efter. I det arbetet tror jag att vi kommer att ha stor hjälp av artificiell intelligens, säger Håkan Mellstedt.

Själv tror han också mycket på terapeutiska vacciner, ett område han själv är involverad i.

”Här har vi inte haft så stora framgångar förutom i studier med mindre grupper av patienter, men när vi kommer till fas III så håller inte måttet. Vi behöver få klart för oss vilka adjuvans som ska ingå i vaccinet och vilka patienter som ska inkluderas i studier. Det gäller antagligen också att vaccinera tidigt för att patienterna ska slippa återfall.”

En viktig fråga menar Håkan Mellstedt är att man behöver svar på är hur länge patienter, vars cancer har försvunnit, ska behandlas.

”Vad innebär det att på lång sikt gå in och peta i immunsystemet? Vi skulle behöva biomarkörer för att veta om en patient är frisk eller om en behandling ska pågå livet ut. Forskningen kring immunterapier tar hela tiden små steg framåt. Inte många trodde att vi skulle vara där vi är idag. Nu överlever 70 procent en cancersjukdom. Om tio år är siffran minst 75 procent,” avslutar Håkan Mellstedt.

  • Skapad

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson