Keytruda och Lynparza kan möjligen ha effekt i undergrupp av kvinnor med TNBC

SABCS: Kombinationen av PD-1-hämmaren Keytruda (pembrolizumab) och PARP-hämmaren Lynparza (olaparib) kan möjligen ha effekt i en undergrupp av kvinnor med trippelnegativ bröstcancer.

Det indikerar nya resultat från fas II-studien KEYLYNK-009, presenterad vid den amerikanska bröstcancerkongressen i San Antonio, SABCS 2023 (abstract #GS01-05).

Syftet med studien var att utvärdera effekten och säkerheten av underhållsbehandling med pembrolizumab plus olaparib jämfört med pembrolizumab plus kemoterapi hos patienter med lokalt återkommande inoperabel eller metastatisk trippelnegativ bröstcancer (TNBC).

Studien inkluderade patienter med lokalt återkommande inoperabel eller metastatisk TNBC, som inte tidigare hade fått kemoterapi i ett metastatiskt sjukdomsstadium.

Patienterna fick inledande behandling med upp till 6 omgångar av pembrolizumab 200 mg plus kemoterapi (karboplatin AUC 2 + gemcitabin 1000 mg/m2 på dagarna 1 och 8) var tredje vecka.

Patienter som hade komplett respons (CR), partiell respons (PR) eller stabil sjukdom (SD) efter 4-6 behandlingsserier randomiserades till att antingen få pembrolizumab 200 mg var tredje vecka plus olaparib 300 mg två gånger dagligen eller fortsätta med pembrolizumab plus kemoterapi.

Behandling med olaparib eller kemoterapi fortsatte tills progression eller oacceptabel toxicitet; Behandling med pembrolizumab fortsatte i upp till 35 omgångarinklusive inledande behandling), progression eller oacceptabel toxicitet.

Patienterna stratifierades baserat på respons på inledande behandling (CR eller PR kontra SD), tumör PD-L1-status (CPS ≥1 vs CPS < 1) och tumörmutationer (tBRCAm kontra tBRCAwt).

De primära slutpunkterna var progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS) i den totala populationen. Sekundära slutpunkter inkluderade PFS och OS från randomisering i patienter med PD-L1 CPS ≥10 tumörer och i patienter med tBRCAm, samt säkerhet.

Icke-signifikant trend

Vid dataavstängning och med en median uppföljningsperiod på 17,2 månader visade resultaten att:

• Underhållsbehandling med kombinationen av pembrolizumab och olaparib förbättrade inte PFS eller OS signifikant i den totala populationen jämfört med pembrolizumab plus kemoterapi.
• Hos patienter med tBRCAm fanns dock en trend mot mindre risk för sjukdomsprogression eller död i pembrolizumab plus olaparib-armen jämfört med pembrolizumab plus kemoterapi-armen (HR=0,70; 95% CI 0,33-1,48), men inte hos patienter med PD-L1 CPS ≥10 tumörer (HR=0,92, 95% CI 0,59-1,43). En liknande trend observerades för OS.

Behandlingsrelaterade biverkningar (TRAEs) uppkom hos 114 av 135 patienter (84,4 procent) i pembrolizumab-olaparib-armen och hos 128 av 133 patienter (96,2 procent) i pembrolizumab-kemoterapi-armen. Grad ≥3 TRAEs förekom hos 44 patienter (32,6 procent) på pembrolizumab-olaparib (0 dödsfall) och hos 91 patienter (68,4 procent) på pembrolizumab-kemoterapi (2 [1,5 procent] dödsfall), med 12 (8,9 procent) respektive 26 (19,5 procent) behandlingsavbrott på grund av TRAEs.