Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Mikrobiotan nyckel till att fler ska få nytta av immunterapi

Tarmbakterier kan hjälpa immunsystemet att känna igen och attackera cancerceller i samband med immunterapi visar en ny europeisk studie. Förhoppningen är att det ska öka andelen patienter som svarar på en behandling med PD1-hämmare.

Immunterapin har revolutionerat cancervården men behandlingen fungerar bara för omkring hälften av patienterna. För de övriga har den liten eller ingen effekt, och ökar därmed heller inte deras chans att överleva.

Varför är oklart men sammansättningen av bakterier i tarmsystemet verkar vara en viktig faktor. Ett antal vetenskapliga studier har sökt ett djupare svar på frågan om hur och varför men hittills utan fullödigt svar.

I slutet av februari publicerades ännu ett försök att öka kunskapen inom området i Nature Medicine.

Studien bygger på kohorter av patienter från fem kliniska centra i Storbritannien, Nederländerna och Spanien. Forskarna har utifrån dessa samlat avföringsprover från patienter i åldern 18 år eller äldre med avancerad malignt melanom och som behandlats med immunkontrollpunktshämmare mellan augusti 2015 och januari 2020. Även demografiska baslinjeegenskaper, kostfaktorer, användning av antibiotika eller protonpumpshämmare, tumörstadieindelning och tidigare cancerbehandlingar har tagits med som underlag i studien. 

Genom att sekvensera avföring har man försökt att hitta ett samband mellan tarmflorans sammansättning och det svar som patienterna fick från immunterapin. Övergripande svarsfrekvens och progressionsfri överlevnad efter 12 månader användes som kliniska effektmått och därefter han de utifrån radiografiska svaretklassificerat patienterna som antingen responders eller non-responders.

Tre bakterier kopplade till bättre immunsvar

En slutsats är, menar forskargruppen, att ett bättre immunsvar verkar vara associerad med en tarmflora som innehåller bakterierna Bifidobacterium pseudocatenulatum, Roseburia spp. och Akkermansia muciniphila. 

– Det viktigaste med studien är att den bekräftar kopplingen men den visar även hur komplexa sambanden är. Inte minst genom att de har fått fram olika resultat beroende på vilken kohort de har tittat i, säger Max Levin, docent och överläkare inom onkolog med inriktning malignt melanom och njurcancer.

Variationen i utfall mellan kohorterna antyder, menar han, att det även finns skillnader mellan länder, kulturer och matvanor som sedan får genomslagen i resultaten.

– Sammantaget är resultatet uppmuntrande men det är nog inte så enkelt att en enskild bakterie är kopplad till god respons på immunterapin för alla världens patienter. Och hur tarmbakterier påvekar en immunattack på en tumör i benet eller i hjärnan, det kommer att bli en utmaning att förstå.   

Inte bara en fråga om tarmflora

Därför går det inte, hävdar han, att begränsa studier till tarmens bakterier. Utfallet av immunterapi styrs sannolikt lika mycket av faktorer som patientens genetiska bakgrund och tumörens egna egenskaper.

– Det gäller att hitta vilka inflammatoriska metaboliter som utgör kopplingen mellan tarmens bakterier och immunförsvaret. En stor styrka med studierna av tarmbakterier är att de publiceras i öppna databaser vilket gör det möjligt att med olika typer av bioinformatik åter analysera resultat från tidigare forskarkonstellationer vilket på sikt kommer att ge oss tydligare svar. Precis så har man också gjort i den här aktuella studien i Nature Medicine.

Max Levin är själv djupt engagerad i forskningen kring tarmfloran och immunterapi. I studien BioMe  (Biomarkers in melanoma), som han initierade och driver sedan 2016,  tittar de på sambandet mellan hur B- och T-celler hos patienter med metastaserad melanom reagerar på immunterapi i relation till deras tarmflora och till vad de äter. 

Målet från studien är att identifiera om, och hur, specifika tarmbakterier är kopplade till bra behandlingsrespons. Och att undersöka om tillförsel av goda tarmbakterier skulle förbättra effekten av immunterapi. 

I en första delstudie preliminär med 9 patienter som hade fått en bra respons på immunterapi och sex som inte hade reagerat på ett önskvärt sätt. De patienter om svarat bra på behandlingen hade en större andel av bakterien Faecalibacterium prausnitzii jämfört med de där behandlingen inte hade gett någon effekt.

– Om vi får samma resultat i vår utvidgade analys så kommer vi att genomföra en interventionsstudie där patienter med metastaserad melanom kommer att starta behandling med kapslar innehållande Faecalibacterium prausnitzii bakterien . Intressant är att samma bakterie identifierats som kopplad till respons även av en annan forskargrupp tidigare (Gopalakrishnan och medförfattare, Science 2018)

Utmaningen blir att hitta kopplingen mellan tarm och tumör 

De har även ett samarbete med forskare på Chalmers och biotechföretaget Metabogen runt detta. På Metabogen har man, i forskningsprojekt rörande andra forskningsfält, visat att det är möjligt och säkert att med hjälp av kapslar kolonisera tarmen med Faecalibacterium prausnitzii. Förhoppningen är att den utökade studien ska komma i gång under 2023. 

– I och med att immunterapin bara fungerar för hälften av våra patienter måste vi försöka hitta fler sätt att få till en effektiv immunaktivering. I det perspektivet blir tarmfloran intressant eftersom det är en faktor som vi kan påverka. Vilket inte är möjligt när det gäller patienternas skilda genetiska förutsättningar eller tumörers egenskaper. 

För att komma vidare gäller det även att hitta kausaliteten mellan bakterier i tarmen och vad som händer i tumören. 

– Därför tittar inte bara på tarmfloran, vi studerar även hur patienternas T- och B-celler reagerar på behandlingen samtidigt som vi analyserar de tusentals olika metaboliter som finns i blodet. Syftet är att hitta en koppling mellan hur bakterier producerar metaboliter och hur dessa stimulerar T- och B-celler.

Att det är melanom som flertalet forskare har fokuserat på när det gäller kopplingen tarmflora och immunterapi har en enkel förklaring. Det var den första cancertypen som blev godkänd för immunterapi och därför ligger den forskningen först i spåret.

– Nu är PD1-hämmare är godkänd för ett 30-tal cancerformer och det pågår liknade studier för flera olika typer av cancer ,  säger Max Levin.    

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson