Det saknas kunskap om förebyggande av infektioner hos patienter med hematologisk sjukdom
Det finns en påfallande brist på forskning om hur man bäst förebygger infektioner hos patienter med B-cellsmaligniteter som kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och non-Hodgkin lymfom och hos patienter med multipelt myelom. Det visar en ny metaanalys av forskningsfältet.
Genomgången av den befintliga forskningslitteraturen på området visade att det endast fanns 22 randomiserade kontrollerade studier av profylaktiska strategier hos patienter med B-cellsmaligniteter, varav flera genomfördes före år 2000. Och enligt den nya metaanalysen omfattade de 22 studierna bara några tusen patienter. Åtta av de inkluderade studierna handlade om profylaktiskt immunglobulin (370 patienter; alla utom en studie publicerade före 2000), fem handlade om profylaktisk antibiotika (1587 patienter), sju handlade om vaccination (3996 patienter), och en jämförde immunglobulin med antibiotika (60 patienter).
Giltiga studiedata angående förebyggande av infektioner hos patienter med B-cellsmaligniteter är så sparsamma att studiens medförfattare Zoe McQuilten från Monash University i Melbourne, Australien, noterar i en artikel på den medicinska nyhetssajten MDegde att man vid den här tidpunkten helt enkelt är inte vet vilken förebyggande strategi som är mest effektiv. Detta är särskilt oroande eftersom fler och fler patienter kommer att överleva sin cancersjukdom och därmed befinna sig i riskzonen för infektion eller ha betydande cytopenier. Och de kommer att uppleva en minskad livskvalitet i och med det, påpekar hon.
Bristen på giltiga data är förvånande med tanke på hur ofta de undersökta profylaktiska ingreppen utförs i klinisk praxis, bedömer Zoe McQuilten. Variationen i de internationella riktlinjerna på området, ökande global efterfrågan och kostnader för immunglobulin, samt oro för antimikrobiell resistens skapar ett behov av mer bevis. Det är nödvändigt att kunna informera ordentligt om infektionsförebyggande strategier för denna patientpopulation, säger Zoe McQuilten.
Data bör tolkas med försiktighet
De inkluderade studierna visar att det inte fanns några bevis för att profylaktisk antibiotika minskar risken för infektion. Däremot visar studierna att antibiotikabehandlingen var förknippad med biverkningar. Profylaktiskt immunglobulin var också associerat med biverkningar. Metaanalysen visade dock att behandlingen minskade risken för kliniskt dokumenterad infektion med 28 procent (två studier; relativ risk, 0,72; 95 % KI 0,54–0,96). Tre studier rapporterade biverkningar och fann en totalt sett högre risk (RR, 2,23; 95 procent CI, 1,67-2,99). Vaccination mot varicella-zostervirus minskade risken för en eller flera infektioner med 63 procent (fem studier, RR, 0,37; 95 % KI, 0,30-0,45, 3515 patienter). Ingen intervention minskade dödligheten av alla orsaker.
Forskarna bakom studien framhåller att deras resultat bör tolkas med försiktighet på grund av det låga antalet patienter som ingår i studierna, hög risk för bias i studierna och brist på nyare data som relaterar till den nuvarande standardbehandlingen.
En pågående studie undersöker intravenöst immunglobulin kontra placebo hos patienter med KLL och förväntas ha data klara i september 2023. Fram till dess rekommenderar forskarna bakom studien att man maximerar användningen av vaccination och att informera både patienter och läkare om behovet av tidig behandling av infektioner. För patienter som har återkommande eller svåra infektioner trots dessa åtgärder är både immunglobulinersättning och förebyggande antibiotika kliniska alternativ, konstaterar forskarna.
Studien publicerades i Blood Advances.
