Förbättrad överlevnad för patienter med avancerad DLBCL efter introduktion av CAR-T-cellterapi

Sara Harrysson

Överlevnaden i diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) har successivt förbättrats under de senaste åren i Sverige. Den positiva utvecklingen gäller både yngre och äldre patienter liksom hos bägge könen. Sedan införandet av CAR-T har även personer med mycket dålig prognos fått en chans till bot.

DLBCL är en sjukdom som generellt har en god prognos. De flesta patienter som drabbas blir botade med första linjens behandling med cytostatika och antikropp. Men inte alla patienter svarar på behandlingen eller så får de återfall och har därefter en mycket sämre prognos.

- Med CAR-T har vissa patienter som tidigare inte haft någon kvarvarande tillgänglig behandling kunnat bli botade, säger Sara Harrysson, biträdande överläkare på Hematologen, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och en av författarna till studien som presenterades på konferensen American Society of Hematology (ASH) i San Diego häromveckan.

I studien har Sara Harrysson och hennes kollegor undersökt hur överlevnaden för patienter med DLBCL har utvecklats över tid i Sverige. Till sin hjälp har de använt data från Svenska Lymfomregistret. Bakgrunden till studien är de nya behandlingar som har blivit tillgängliga för patienter med DLBCL under de senaste åren.

- Vi ville studera hur och om CAR-T har påverkat överlevnaden på nationell nivå. CAR- T infördes i Sverige 2019. I Danmark infördes behandlingen först 2023. Vi tyckte att det var intressant att jämföra överlevnaden mellan de två länderna och vi har därför även analyserat data från det danska lymfomregistret. Vi observerade även att medianåldern vid diagnos blivit högre under åren, säger Sara Harrysson.

I Sverige ökade medianåldern vid diagnostillfället från 70 år 2007-2009 till 74 år 2019-2021(P <0,001). En liknande trend observerades i Danmark som gått från 67 år vid diagnos 2007-2009 till 72 år 2019- 2021.

Särskilt förbättrad överlevnad

Människor lever längre, därför är det naturligt att fler äldre patienter diagnostiseras.

- Äldre patienter med DLBCL har generellt en sämre prognos. En orsak är att de kan ha svårare att tolerera behandlingen. Men det är intressant att vi ser en generellt förbättrad överlevnad i hela populationen trots patienternas högre ålder. Den förbättrade överlevnaden ses både bland kvinnor och män, men också i alla åldersgrupper, säger Sara Harryson. 

Hon tycker också att det är glädjande att det går bättre och bättre för patienter med DLBCL både i Sverige och Danmark, vilket delvis hänger ihop med införandet av CAR-T-behandling.

- Att vi ser en särskilt förbättrad överlevnad för yngre (≤70 år) högriskpatienter i Sverige tror vi åtminstone till en del kan förklaras med införandet av CAR- T-behandlingen. Detta eftersom vi ser en särskilt förbättrad överlevnad för just yngre högriskpatienter i Sverige när vi jämför de två senaste tidsperioderna 2019-2021 med 2016-2018. Det sammanfaller tidsmässigt med införandet av CAR-T i Sverige och samtidigt är överlevnaden för yngre högriskpatienter i Danmark oförändrad under samma tidsperioder.

Sara Harrysson påpekar att flera andra faktorer nog också kan ha bidragit till den förbättrade överlevnaden som till exempel att patienterna är generellt friskare och kan få bättre understödjande behandling vid eventuella komplikationer, och hon menar att prognosen även kan påverkas av vilka behandlingar patienten kan tolerera.

- Resultaten från vår studie besvarar dock inte helt varför det nu går bättre för patienterna, men vi tror att flera faktorer bidrar, där CAR-T är en viktig del, säger hon.

Behövs fortsatt bättre behandlingar

CAR T-cellsbehandling har även i randomiserade kliniska prövningar visat sig vara bättre för att behandla patienter med återfall eller refraktär sjukdom än kombinationscytostatika och avslutande högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation som tidigare varit standardbehandling.

I Sverige kan vi sedan början av 2024 behandla patienter med som inte svarat på primärbehandlingen eller som har fått återfall inom ett år, med CAR- T i andra linjen liksom i senare linjer. För patienter med senare återfall är det fortfarande standardbehandling som gäller i andra linjen.

- Patienter som är primärt refraktära eller får tidiga återfall är de som har sämst prognos med tidigare standardbehandling. Eftersom CAR- T är en dyr och logistiskt utmanande behandling som kräver mycket sjukvårdsresurser, är det rimligt att endast ge den till patienter som verkligen behöver, där det inte finns någon annan tillräckligt bra behandling, säger Sara Harryson. 

- Men vi får inte glömma att CAR T-cellsbehandling också har en del mycket allvarliga biverkningar som i värsta fall kan innebära att patienten behöver intensivvård eller dör. En stor andel av patienterna med återfall, som kanske är äldre eller har andra sjukdomar, är därför inte kandidater för CAR- T, då behandlingen bedöms för farlig för dem. Det behövs alltså fortsatt forskning för att hitta bättre behandlingar även för dessa patienter.