Bispecifik antikropp har effekt på flera parametrar

Nya data från HERIZON-GEA-01 visar att livskvaliteten bibehålls vid behandling med den experimentella bispecifika antikroppen hos patienter med HER2-positiv avancerad eller metastaserad cancer i matstrupen, magsäcken eller den gastroesofageala övergången (GEJ). Studien har tidigare visat en vinst i total överlevnad.

De nya data om livskvalitet från HERIZON-GEA-01 presenterades vid ESMO GI 2026 (abstract #494O).

HERIZON-GEA-01 omfattade patienter med HER2-positiv cancer med eller utan PD-L1-uttryck som inte tidigare hade fått systemisk behandling för avancerad sjukdom. Patienterna randomiserades 1:1:1 till zanidatamab, kemoterapi och PD-1-hämmaren tislelizumab, zanidatamab och kemoterapi eller trastuzumab och kemoterapi.

I januari i år presenterades överlevnadsdata vid ASCO GI. De visade en signifikant överlevnadsvinst med zanidatamab, tislelizumab och kemoterapi jämfört med trastuzumab och kemoterapi (HR 0,72; 95 procents konfidensintervall 0,57–0,90; p=0,0043). Överlevnadsvinsten var däremot inte statistiskt signifikant när zanidatamab och kemoterapi jämfördes med trastuzumab och kemoterapi (HR 0,80; 95 procents konfidensintervall 0,64–1,01; p=0,0564).

Vid ESMO GI presenterades data om hälsorelaterad livskvalitet, som var ett förspecificerat sekundärt effektmått i studien.

Den hälsorelaterade livskvaliteten bedömdes med EORTC QLQ-C30 vid baseline, på dag 1 i varje behandlingscykel till och med cykel 12, därefter varannan cykel och när behandlingen avslutades.

Enligt abstractet var förändringarna från baseline i de flesta domäner och i global hälsostatus/livskvalitet numeriskt jämförbara mellan behandlingsarmarna. Medelvärdet för fysisk funktion vid baseline var också jämförbart mellan armarna (intervall: 81,5–83,5).

På dag 1 i behandlingscykel 2 var minskningen av poängen för fysisk funktion dock något större i armen med zanidatamab och kemoterapi och i armen med zanidatamab, tislelizumab och kemoterapi än i kontrollarmen. Skillnaden i justerat medelvärde (”least-squares mean”) jämfört med kontrollarmen var 2,0 respektive 3,7 poäng.

Från dag 1 i cykel 2 till dag 1 i cykel 8 var andelen patienter som bibehöll eller förbättrade sin fysiska funktion jämfört med baseline hög i samtliga tre behandlingsarmar. Andelen var 67,4–76,7 procent med zanidatamab, tislelizumab och kemoterapi, 66,1–73,8 procent med zanidatamab och kemoterapi och 74,5–83,2 procent med trastuzumab och kemoterapi.