Skip to main content

 

- först med nyheter om medicin

- Varje tumör är unik, och skräddarsydda behandlingspaket kan på sikt ersätta de mer konventionella. Antalet prognostiska markörer blir fler för varje år, och det är väldigt glädjande att TERT nu är en del av den kliniska verktygslådan, säger Christofer Juhlin.

Överläkare i klinisk patologi: Vi tror att TERT-genen fungerar som en molekylär kristallkula

TERT-genen kan komma att spela en viktig roll för att bedöma prognoser och individanpassa behandlingen vid sköldkörtelcancer. Nu ska vi se om markören kan hjälpa oss att identifiera högriskpatienter och skapa förfinade analysverktyg för cancerformen, säger Christofer Juhlin, överläkare i klinisk patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I samarbete med andra grupper på Karolinska Institutet har Christofer Juhlins forskarteam identifierat hur TERT-promotormutationer är kopplade till sämre prognos och hög risk för återfall hos patienter med vissa sorters sköldkörtelcancer. Förutom att vara överläkare i klinisk patologi är Christofer Juhlin också docent i experimentell patologi vid Karolinska Institutet.

Chansen att bli frisk från sköldkörtelcancer efter behandling är i de flesta fall mycket god. Däremot är det ibland svårt att bedöma hur stor risken är för att en elakartad tumör ska sprida sig. Mutationer i TERT verkar peka på hur hög sannolikheten är för spridning. En aktiv TERT-gen orsakar en mer aggressiv sjukdom då den ger tumörerna möjlighet att växa obehindrat.

TERT används idag rutinmässigt som prognostisk markör både vid Karolinska Universitetssjukhuset och stora sjukhus i USA och Europa. Nu leder Christofer Juhlin forskningsprojektet ”Klinisk implementering av TERT-analyser: Mot effektivare prognostisering och behandling av sköldkörtelcancer”.

– Sköldkörtelcancer uppför sig för det mesta enligt regelboken, men så finns det undergrupper som inte gör det. Exempelvis kan små tumörer sprida sig enormt, trots att vi inte förväntar oss det. Vi saknar i stort markörer för att utvärdera risken, men nu försöker vi med förfinade metoder att hitta analyser även för dessa svåra fall, säger han.

Studien finansieras bland annat av Cancer- och allergifonden.

Förändrat proteinmönster

Laboratoriearbetet koncentreras till att kartlägga tumörernas inre mekanismer. I de fall TERT-genen visar sig vara förändrad i en utopererad tumör studeras även förändringar i tumörens proteinmönster, för att på så sätt försöka identifiera ytterligare måltavlor för en anpassad behandling. Även tumörbiopsier tagna innan operation analyseras, för att se om det med hjälp av TERT går att hitta högriskpatienter redan i ett tidigare stadium.

– När sköldkörtelvävnaden kommer till mig som klinisk patolog undersöker jag den i mikroskop. I de flesta fall går det då att ställa en adekvat diagnos. Sedan görs tilläggsanalyser för att hitta markörer som skvallrar om en sämre prognos, detta kan vara förekomst eller bortfall av viktiga proteiner i tumörcellerna. Exempelvis, ju mindre tyreoglobulin som tumören producerar, ju större risk att den beter sig aggressivt, säger Christofer Juhlin.

– En mindre panel för genetisk analys används också för utvalda fall, där resultaten kan hjälpa oss att identifiera specifika behandlingar till vissa patienter. Varje tumör är unik, och skräddarsydda behandlingspaket kan på sikt ersätta de mer konventionella. Antalet prognostiska markörer blir fler för varje år, och det är väldigt glädjande att TERT nu är en del av den kliniska verktygslådan.

Finns hos andra tumörformer

Cancer i sköldkörteln delas in i fyra olika huvudtyper: papillär, follikulär, medullär och anaplastisk. Den vanligaste formen är den papillära. Christofer Juhlin forskning riktar främst in sig på den follikulära cancerformen där diagnosticering och prognostisering ibland är svår, men TERT-analys kan även användas vid de andra formerna i olika omfattning.

– Ja, det kommer mer och mer. Vid exempelvis papillär sköldkörtelcancer är TERT-markören prognostiskt, där muterade fall uppvisar sämre prognos. På sikt tror jag att markören kan användas vid de flesta former av sköldkörtelcancer.

– Den är också involverad vid andra tumörformer som lungcancer, malignt melanom och meningiom, och har prognostisk signifikans i flera av dessa. TERT är förmodligen den vanligaste muterade genen vid cancer, där mutationen inte ligger i de kodade delarna av DNA, säger Christofer Juhlin.

Screener rutinmässigt for FT-UMP

en tidigare studien har TERT utvärderats i en liten undergrupp av follikulära sköldkörteltumörer, där det är svårt att skilja mellan godartade follikulärt adenom (FTA) och elakartade follikullär carcinom (FTC). Dessa borderline-tumörer kallas "Follicular tumors of uncertain malignant potential" (FT-UMP). De flesta patienter är botade efter kirurgi, men ett fåtal kan återfalla med spridd sjukdom.

– Vi har studerat ett antal FT-UMP:s med avseende på TERT-förändringar, och sett att de få tumörer som återkommer som elakartad cancer har uppvisat TERT-promotormutation. Mot bakgrund av detta vet vi att FT-UMP med mutation har en högre sannolikhet att återkomma efter operation, och vi screenar därför rutinmässigt FT-UMP för denna TERT-förändring, säger Christofer Juhlin.

Om en tumör visar sig bära på mutationen så övervägs behandling som vid elakartad sjukdom, även om detta inte kunnat bevisas via mikroskopi.

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson