- först med nyheter om medicin


”Tekniken har gått framåt i en hög takt inom screeningområdet och förhoppningsvis kommer de nya metoderna att göra att vi inom några år kan utarbeta nya screeningprogram för grupper som saknar detta," säger Lena Hallegren.

Screening prioriterat i regeringens budget

Som en del av budgeten för 2021 stärker regeringen cancervården med 100 miljoner kronor årligen till 2023. Särskilt prioriterat är tidig upptäckt av cancer, som screening av livmoderhals- samt tjock- och ändtarmscancer.

Förra året kom alltså det glädjande beskedet att regeringen skjuter till ytterligare 100 miljoner kronor per år till cancervården 2021–2023, där tidig upptäckt genom screening är ett prioriterat område. Under pandemin har flera verksamheter rapporterat ett minskat antal nydiagnostiserade cancerfall och färre patienter söker för symptom som kan bero på cancer.

Onkologisk Tidskrift har intervjuat socialminister Lena Hallengren på mejl, bland annat kring hur hon ser på budgeten, screening och uppföljning av pengarna.

”Budgeten för 2021 är historiskt kraftfull med omfattande satsningar på hälsa och välfärd. Med den ytterligare satsningen på 100 miljoner kronor per år 2021–2023, uppgår beloppet till 600 miljoner kronor årligen under denna period,” säger Lena Hallengren och understryker att en av regeringens högsta prioriteringar är att främja förutsättningarna för hälso- och sjukvården och att stötta regionernas arbete med vård och behandling. Samtidigt påpekar hon att precis som annan sjukvård så har cancervården påverkats under hanteringen av covid-19.

Uppdämt vårdbehov

Regeringen satsar 4 miljarder kronor till regionerna för 2021 respektive 2022 för att hantera uppskjuten vård till följd av covid-19, däribland det uppdämda vårdbehovet inom cancerscreening. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar sedan för att prioritera och fördela resurserna enligt behovsprincipen.

Det är en stor satsning, men hur ser uppföljningen av pengarna ut och vilka är konsekvenserna för de vårdgivare som inte klarar av sina åtaganden? Det ville Onkologisk Tidskrift ha svar på.

”När det gäller uppföljningar finns utrymme för förbättringar. Därför gav regeringen vid årsskiftet Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla den statliga nationella samordningen och uppföljningen av cancervården. RCC gör också patientundersökningar där de mäter olika dimensioner av resultaten av införandet av standardiserade vårdförlopp, SVF i cancervården. Här kan vi se att nöjdheten ökat under de senaste åren,” säger Lena Hallengren.

Ingen screening för lungcancer än

En fråga som diskuteras på många håll idag är screening för lungcancer hos riskgrupper? Trots att internationella studier visar att det räddar liv så har det inte införts i Sverige.

”Tekniken har gått framåt i en hög takt inom screeningområdet och förhoppningsvis kommer de nya metoderna att göra att vi inom några år kan utarbeta nya screeningprogram för grupper som saknar detta. Idag finns inga nationella rekommendationer om screening av lungcancer i Sverige. Det är Socialstyrelsen som utfärdar råd och rekommendationer om nationella screeningprogram och görs utifrån rådande evidensläge. Socialstyrelsen ser över möjligheten att inrätta ett screeningprogram för riskgrupper,” svarar Lena Hallengren.

Kritik mot samordning

Under pandemin har kritik riktats kring samordningen av vården i landet och en sak att fundera över kan därför vara att bilda större regioner än de vi har idag, enligt modellen med sex regionala cancercentra?

Lena Hallengren betonar att alla i Sverige ska ha tillgång till en jämlik vård av hög kvalitet, oavsett var i landet man bor. För det är samordning och samarbete avgörande och de sex regionala cancercentra har varit och är viktiga för det inom cancerområdet.

”Under mandatperioden 2014–2018 hade regeringen inriktningen att större regioner skulle bildas. Det saknades dock stöd i riksdagen och förslaget gick inte att genomföra. Just nu är svensk hälso- och sjukvård historiskt belastad av coronapandemin. Att i det läget driva igenom en lika historiskt stor omorganisation kan i värsta fall ge motsatt effekt. Däremot ger förstås erfarenheterna från pandemin viktiga lärdomar framåt."

Explosiv utveckling

Cancervården är inne i en explosiv utveckling både när det gäller diagnostik och behandling. En fråga är därför om det kommer att finnas utrymme för att introducera detta i vården och om budgeten tillåter utrymme för innovationer?

–Förmågan att ta till sig och omsätta ny kunskap är central för en hälso- och sjukvård i framkant. Inte minst viktigt är det inom cancerområdet där många frågor fortfarande är obesvarade, men där utvecklingen samtidigt går fort framåt. Min bild är att svensk cancervård är mycket bra på att ligga i framkant och att ta till sig och omsätta ny kunskap, säger Lena Hallengren och understryker att det förhållningssättet självklart behöver fortsätta oavsett de utmaningar och konsekvenser som pandemin innebär.

 – Regeringen gör historiskt stora satsningar på cancervården och utvecklingen av ny diagnostik och behandling för att Sverige ska ha en modern hälso- och sjukvård även i framtiden. När det gäller innovationer lämnade regeringen just en forsknings- och innovationsproposition med flera miljarder för detta ändamål, säger hon.

Inte sett förbättringar

När Roger Henriksson, professor i experimentell onkologi och överläkare, Institutionen för Strålningsvetenskaper – Onkologi, Umeå universitet och Cancercentrum Norrlands universitetssjukhus ser Lena Hallengrens svar säger han att det finns en hel del som är lovvärt med regeringens satsningar på cancervården, men påpekar också att det finns väsentliga delar man kan vara besviken över. Han tycker inte att regeringen gjort tillräckligt för att alla i Sverige ska få tillgång till en jämlik vård av hög kvalitet, oavsett var i landet de bor.

”Vi har inte sett några förbättringar när det gäller lika god vård över hela landet. Ojämlikheten kvarstår, inte bara beroende av var man bor utan även vem man är. När det gäller tidig upptäckt och tillgång till screening ökar till och med ojämlikheten då det introduceras helt olika i regionerna,” säger Roger Henriksson.

”När ska vi se en verklig förbättring, undrar han och pekar på tarmcancerscreening, där flera hundra liv per år förloras för att regionerna runt om i Sverige inte följt med den goda förebilden Stockholm där screening för tarmcancer infördes för många år sedan.”

”Vår myndighet för sjukvård, Socialstyrelsen, förordade för snart 10 år sedan att detta skulle genomföras i hela Sverige. Vem bär ansvaret för att det inte skett?”

Kan rädda flera hundra liv

Roger Henriksson framhåller också att åtskilliga stora oberoende studier visar att flera hundra liv per år kan räddas med en väl genomförd screeningverksamhet av lungcancer. Denna verksamhet har införts i många länder, men Sverige ligger efter.

”Kunskapen finns. Det är bara att fatta beslut,” säger han. ”Men mycket talar för en senfärdighet på samma sätt som för tjocktarmscancer.”

När det gäller uppföljning av hur pengarna används är han heller inte nöjd. Han menar att regionerna själva har gjort mycket av uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten.

”Uppföljningen av RCC med standardiserade vårdförlopp, SVF har inte varit optimal och inte i närheten av de mål som sattes upp för 2020. Det har lagts ut pengar hela tiden utan att målen nåtts. Det skulle vara mer trovärdigt med en oberoende uppföljning än av RCC:s egna,” avslutar Roger Henriksson.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn