- först med nyheter om medicin

Fortfarande en bit kvar tills AI implementerats

Användningen av artificiell intelligens, AI i hälso-och sjukvården i Sverige är fortfarande mycket begränsad. Vissa är även rädda att tekniken ska ta över människors jobb.

Det säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen som på regeringens uppdrag skrivit en rapport om läget i Sverige.

Av enkät-och intervjusvaren framkom det att AI endast användes i totalt 59 tillämpningar eller som stöd i hälso-och sjukvården.

Ett område där AI dock används är vid patientövervakning och som stöd i hemmet. Det kan till exempel handla om att patienten får en påminnelse om när det är dags att ta sin medicin. Tekniken kan också fjärrövervaka en sjuk patient som bor hemma. AI utnyttjas även för diagnos och prognos.

– Här handlar det mer om signaler, till exempel om en patient har vissa symtom så signalerar systemet om detta och vårdgivaren får förslag på behandling.

Ett annat område där AI kommit långt är inom bildanalys vid röntgen och som beslutsstöd.

– När det gäller beslutsstöd kan läkare till exempel få hjälp med hur de ska se på olika symtom. Även när det gäller felmedicinering ligger man hyfsat långt fram. Det pågår också flera projekt inom glesbygdsmedicin.

Cancer prioriterat

Ett prioriterat område för AI är cancer. Idag används tekniken bland annat för att läsa av röntgenbilder vid mammografi och för att analysera hudcancer.

Ett risk med AI är dock att algoritmerna inte stämmer överens med det man vill ha svar på.

– Det skulle kunna vara att man inför en studie tränat algoritmerna på att antingen undersöka män eller kvinnor, medan tanken var att tillämpa tekniken på bägge könen eller på olika åldersgrupper. Då kan det bli fel, säger Dick Lindberg och påpekar att man måste ha rätt underlag för den kontext där tekniken ska användas. Det finns ytterligare en risk som innebär att hackare kan manipulera patientjournaler. En viktig del i AI-arbetet är därför att arbeta med datasäkerhet. Man behöver hela tiden vara vaksam för att upprätthålla informations- och datasäkerheten.

I Socialstyrelsens rapport är slutsatsen att AI har potential att förbättra vårdkvaliteten inom en mängd olika områden och bidra till en mer kunskaps-och personcentrerad vård.

– Farhågan att AI kan ta över människors arbete är överdriven. Även om AI är mer kraftfull och snabbare än en människa så behövs bådas styrkor och vården skulle vinna på att människa och maskin samarbetar, säger Dick Lindberg.

Kräver samkörning av datakällor

Per Sikora är koordinator vid GMC Väst, som är en del av Genomic Medicine Sweden. Han är också chef för Clinical Genomics Göteborg, ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och område 4, Laboratoriemedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Liksom Dick Lindberg konstaterar Per Sikora att AI implementeras alldeles för lite i hälso-och sjukvården.

– För att fler patienter inom områden som exempelvis cancer och neurologi ska kunna dra nytta av det senaste decenniets framsteg, bland annat inom precisionsmedicin, behöver vi utveckla och implementera en bredare och mer heltäckande molekylär diagnostik med hjälp av AI.

Precisionsmedicin kräver bland annat att man samkör olika datakällor från olika discipliner. Det handlar om enorma mängder data.

– Ingen människa klarar att gå igenom 3,5 miljoner rader med information. AI-verktyg kan föra samman data och dessutom filtrera den. På så sätt underlättas arbetet.  Dolt i denna data finns också den genmutation som ligger bakom att patienten blivit sjuk. Här kan AI skapa en ranking av genetiska varianter och presentera en lista på vad kliniken behöver titta på.

Endast punktinsatser

Per Sikora menar att dagens hälso- och sjukvård inte är särskilt bra på att sammanföra data. Det blir endast punktinsatser.

– Som läkare får du själv gå in i olika system. Det kan fungera för att hitta viss information. Men vi behöver kunna kombinera olika faktorer som bilder, journaler, genomiska data samt biomedicin och internet of things.

För att underlätta sammanförande av data bygger GMS Sweden nu den nationella genomikplattformen, där alla landets cancerfall ska sammanfattas för precisionsmedicin. 

– Vi kommer med hjälp av AI att strukturera all data så att den hamnar på ett och samma ställe, vilket innebär att den kan användas var som helst och inkorporeras på alla sjukhus i landet.

Per Sikora påpekar att AI kommer att behövas alltmer då man sätter in fler och fler behandlingar. 

Hinder för genomförande

 – AI är en unik möjlighet för hälso-och sjukvården och tekniken kommer att kunna utnyttjas inom de flesta områden i vården, säger AI- forskaren och ortopeden vid Danderyds sjukhus Max Gordon. Han påpekar att det idag emellertid finns hinder för att implementera AI i hälso-och sjukvården.

– Ett hinder är att det är dyrt att få tekniken CE-märkt och därigenom sprida den till fler kliniker. Utöver kostnaderna för CE-märkning tillkommer osäkerheten för upphandling. Få projekt klarar därför av att säkra finansiellt stöd för att gå hela vägen från intressant forskningsidé till bred klinisk implementation. 

Som forskare tycker han att det är frustrerande att bedriva vetenskapliga studier utan att resultaten leder till att de genomförs, men han ser det stora intresset för AI som en möjlighet att överbrygga gapet mellan forskning och implementering. 

Max Gordon menar att en lösning skulle kunna vara ett ”Appstore”-liknande system som gör det lättare för enskilda kliniker att använda och testa olika AI-lösningar. Kravet på homogena datormiljöer fungerar i praktiken som ett hinder för innovation. 

Mycket har ändå hänt

Även om det finns en otålighet och frustration i vården så tycker Max Gordon att det likväl hänt en del på AI-fronten. 

– Vi har redan idag AI-applikationer som är CE-märkta och i klinisk användning, trots att det knappt gått 10 år sedan forskare först visade att tekniken fungerar för att exempelvis känna igen katter och båtar på bilder insamlade från internet. Ganska otroligt, säger Max Gordon.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn