- först med nyheter om medicin

Ny studie: Forskningsartiklar blir allt svårare att förstå

Forskningsartiklar har blivit allt svårare att läsa och förstå. Detta visar en ny studie som pekar på att det bland annat beror på trender som ett stort antal akronymer (förkortning som bildas av initialerna i ett ord, till exempel AIDS), långa meningar och en ogenomtränglig jargong.

I studien, publicerad i eLife, analyserade forskare vid Queensland University of Technology i Australien användningen av akronymer i mer än 24 miljoner titlar på studier och i 18 miljoner abstracts i den biomedicinska databasen PubMed under perioden 1950–2019. Forskarna fann att 19 procent av titlarna och 73 procent av abstracts innehöll minst en akronym. Av de cirka 1,1 miljoner identifierade akronymer användes de allra flesta (79 procent) färre än tio gånger i den vetenskapliga litteraturen. Studien fann också att frekvensen av akronymer som används i abstracts har tiodubblats sedan 1956, från 0,4 akronymer till fyra akronymer per 100 ord.

En av forskarna bakom studien, Adrian Barnett, statistiker vid Queensland University of Technology, uppmanar i en artikel i Nature Index, forskare att tänka två gånger innan de introducerar nya akronymer i sina artiklar. Om ett abstrakt är svårt att förstå är det mindre troligt att det lockar folk att läsa hela manuskriptet, menar han.

Längre titlar och svårare språk

Studien från Queensland University visar också att den totala längden på titlar och abstracts har ökat. Samma slutsats kom fram i en analys från 2017 av mer än 700 000 abstracts publicerade i biomedicinska och biovetenskapliga tidskrifter mellan 1881 och 2015. Forskarna bakom denna analys fann att det genomsnittliga antalet stavelser i varje ord, andelen svåra ord och längden på meningar hade stadigt ökat i studier publicerade från 1960.

Nämnda analys visade också på en ökning av användningen av ett komplext språk i akademiska artiklar, vilket enligt forskarna tyder på att författarna bakom artiklarna väljer jargongtermer där enklare ord skulle räcka.

«Även om vetenskap är komplex och en viss jargong är oundviklig, motiverar detta inte den fortsatta trenden vi har visat (...) Det är också värt att överväga vikten av förståelse för vetenskapliga texter i ljuset av den senaste tidens kontrovers om reproducerbarheten av vetenskap. Reproducerbarhet kräver resultat som kan verifieras oberoende. För att uppnå detta måste rapporteringsmetoder och resultat vara tillräckligt begripliga,» skriver forskarna bakom den australienska studien.

Alltför ordrika fraser och svåra ord gör inte enbart artiklar mindre läsbara, utan de kan också minska deras sannolikhet att bli citerade. En analys som gjordes förra året visade att de mest citerade titlarna enbart var 7–13 ord långa. I en annan studie publicerad tidigare i år analyserades sambandet mellan användningen av jargong och citat i 21 486 artiklar. Här drog författarna slutsatsen att jargong i titel och sammanfattning avsevärt minskar antalet citeringar som en publicerad studie erhåller.

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
kristian@onkologisktidskrift.se

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
nina@onkologisktidskrift.se

Kommersiell chef

Benjamin Müller
benjamin@onkologisktidskrift.se

Kontakt och information

Annonser

Personuppgiftspolicy

Cookiepolicy

Kontaktinfo

Prenumerera
birgitte@onkologisktidskrift.se

Skicka e-post till redaktionen

Skicka e-post till Nytt om namn