Forskningsanslag ska främja utvecklingen av precisionsmedicin

En grupp forskare har precis fått ett stort anslag från Vetenskapsrådet på 14,7 miljoner kronor. Pengarna ska underlätta åtkomsten av teknologiplattformar för kliniska prövningar och därigenom främja utvecklingen inom precisionsmedicin, bland annat inom cancerområdet.

De som tilldelats anslagen är ett team från SciLifeLab, Genomic Medicine Sweden, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

- Med hjälp av våra teknologiplatformer kan man generera detaljerad data om sjukdomar på ett sätt man inte kunnat tidigare, säger Päivi Östling, projektledare vid SciLifeLab och Institutionen Onkologi-Patologi vid Karolinska Instituttet.

Hon understryker att Vetenskapsrådets anslag skall användas av projektteamet för att möjliggöra framtida kliniska prövningar. I förängningen är målet att detta ska leda till skräddarsydda behandlingar för en viss patients sjukdomsprofil. Precisionsmedicinen utvecklas snabbt och spelar en allt större roll, bland annat inom cancerområdet.

På SciLifeLab, som är ett nationellt forskningscenter för molekylära biovetenskaper och även samordnar forskningsinfrastrukturen i Sverige, kan allt som rör liv på en molekylär nivå undersökas, som exempelvis genomik, proteomik, metabolomik, mikroskopi, strukturbiologi, bioinformatik, enkelcellsbiologi, kemisk biologi och geneditering.

- Via de olika teknikplattformarna kan vi också analysera blod och vävnad och därigenom hitta nya biomarkörer som kan prognosticera behandlingsutfall för en viss patient eller patientgrupp. Utmaningen idag ligger i att kunna erbjuda rätt behandling för rätt patient i rätt tid, säger Päivi Östling.

Matchar till redan godkända läkemedel

Päivi Östling påpekar att kliniska prövningar ofta förutsätter att patienterna kategoriseras med olika molekylära metoder som till exempel genetiska analyser för att avgöra vem som passar för en viss studie.

– Men ibland räcker inte enbart genetiska analyser utan det behövs flera olika typer av molekylära metoder för att matcha patienter till behandlingar. Genom forskningsanslaget kan vi tillgängliggöra den spjutspetsexpertis som våra teknologiplattformer besitter.

Inom precisionsmedicin vid cancer finns även prövningar som matchar patienter till redan godkända läkemedel för andra indikationer. I dessa, så kallade ”drug repurposingstudier”, kan man till exempel använda en medicin som ges för lungcancer till patienter med tarm- eller bröstcancer, baserat på en genetisk markör.

Till en början görs detta systematiskt i små patientgrupper med åtta individer.  Om två patienterna svarar på den behandling som testas dubblerar man antalet  tills man får 24 patienter, därefter fortsätter testerna. Genom att arbeta systematisk kan man stänga studier som inte fungerar och utöka dem som fungerar. På så sätt får man hela tiden pågående kliniska studier och det blir ett iterativt lärande.

-Den här typen av  prövningar pågår i många länder och vi hoppas kunna stötta även dessa med nya teknologier i framtiden. För att lösa utmaningarna inom precisionsmedicin och kliniska prövningar både nationellt och internationellt behövs samarbeten. Ingen kan göra detta ensam, säger Päivi Östling.

Bygga upp stödenehet

Förhoppningen är också att anslaget kan bidra till att stärka samarbetet kring kliniska prövningar.

-Vi ska anpassa arbetssätt och metoder kring teknikplattformar så att de blir åtkomliga för forskare och därigenom bidra vi till att vi i framtiden blir bättre på att göra biomarköranalyser för kliniska prövningar. Anslaget hjälper oss bland annat att bygga upp en stödenhet inom ScLifeLab. Syftet är att samordna och förbättra infrastrukturen för kliniska prövningar och vi kommer att  samarbeta med kompetensnätverk inom kliniska prövningsenheter nationellt, men även med näringsliv, akademi och andra intressenter, säger Päivi Östling.

Hon tror att ett förbättrat stöd av molekylära analyser kommer att öka antalet kliniska prövningar i Sverige och på sikt och göra oss mer attraktiva som rekryteringsbas för kliniska prövningar inom precisionsmedicin, något som också stärker den svenska Life Scienceindustrin. 

Antalet kliniska prövningar som genomförs i Sverige visar annars på en nedåtgående trend, vilket får negativa konsekvenser både för enskilda patienter och för samhället.

- Idag efterfrågar alltfler patienter att få delta i kliniska prövningar för att snabbare få tillgång till nya läkemedel och behandlingar, säger Päivi Östling.

Anslaget från Vetenskapsrådet sträcker sig över fyra år.