Skip to main content

- först med nyheter om medicin

Svensk expert ser begränsningar med hajpat cancertest

Beatrice Melin

En tredjedel av dem som testade positivt visade sig ha cancer och deras diagnos tog 57 dagar att fastställa. Det visar den senaste studien av det uppmärksammade testet Galleri, som ska kunna upptäcka 50 cancerformer med ett blodprov.

– Fördelen är att man testar många cancertyper samtidigt – då kan man få med väldigt ovanliga cancrar som det aldrig skulle vara hälsoekonomiskt att screena för annars. Men här visar testet oväntat många falskt positiva svar, som man inte vet tillräckligt om, säger Beatrice Melin, professor i onkologi vid Umeå universitet, som själv forskar om blodmarkörer för cancer.

Studien, som publicerades i Lancet i slutet av förra året, har utvärderat cancertestet Galleri på drygt 6 600 amerikaner över 50 år, som inte tidigare haft några symtom på cancer.

Galleri ska kunna detektera upp till 50 olika cancersorter samtidigt med ett blodprov, baserat på analys av metyleringsmönster i DNA-fragment i blodet. Testet anger också vilket organ eller vävnad en positiv signal troligen kommer från så, att personen kan utredas med riktad diagnostik. Galleri-testet utvecklas av det amerikanska företaget Grail och godkändes i USA 2021.

Stora förhoppningar

Blodtester för generell screening av cancersjukdomar, så kallat ”multi-cancer early detection”, MCED, är ett hett område inom cancerforskningen. Förhoppningen är att kunna hitta cancer tidigare, vilket gör att sjukdomen kan vara mer behandlingsbar än om den diagnostiseras senare.
 

Galleri har visat lovande resultat och testas i flera pågående studier. Det har bland annat väckt uppmärksamhet i Storbritannien, där det testas inom landets nationella hälso- och sjukvårdssystem i en randomiserad studie med över 140 000 symtomfria deltagare. De första resultaten från den studien väntas under nästa år.

I den nu publicerade studien gav Galleri-testet en cancersignal hos 1,4 procent av deltagarna. 38 procent av dem (35 personer) visade sig ha en cancer, det vill säga var sant positiva, och 62 procent (57 personer) hade inte en cancerdiagnos, det vill säga var falskt positiva. Specificiteten, andelen friska som friskförklaras med ett test, var 99,1 procent.



Studiens primära utfallsmått var hur lång tid och vilken typ av diagnostisk testning som krävdes för att fastställa frånvaro eller närvaro av cancer, efter ett positivt test. Mediantiden till diagnos visade sig vara 79 dagar – 57 dagar för dem som var sant positiva och 162 dagar för dem som var falskt positiva.

Tiden till diagnos verkar rimlig men är svår att uttala sig om eftersom den i hög grad beror på landets sjukvårdssystem, konstaterar Beatrice Melin. Men hon tycker att det är påtagligt fler många falskt positiva svar jämfört med tidigare studier av testet. I den här studien var andelen falskt positiva 0,9 procent (false positive rate), jämfört med 0,5 procent i en tidigare studie.

– Falskt positiva svar innebär oro för patienten och kostnader för ytterligare utredning och uppföljning. Här behöver testutvecklarna lära sig mer om de falskt positiva svaren och vad de faktiskt står för, för att man ska kunna ge rätt information till patienten och göra rätt typ av uppföljning, säger Beatrice Melin. 

För att fastställa diagnosen efter ett positivt test krävdes enligt studien i regel både laboratorietester och avbildningsmetoder. Bara 17 patienter behövde dock genomgå kirurgiska eller icke-kirurgiska ingrepp på grund av ett falskt positivt resultat.

En brist med studien är enligt Beatrice Melin att den inte tar hänsyn till förekomsten av andra samtidiga sjukdomar hos deltagarna, vilket kanske kan påverka testsvaret.

Fler studier behövs

Forskarna bakom studien menar att resultaten visar att det går att använda den här typen av blodtester för samtidig screening av många cancerformer, men att det krävs större studier för att visa hur testerna ska användas kliniskt och vilken effekt de har på mortaliteten i cancer. 

Att det krävs fler studier håller Beatrice Melin med om, bland annat för att klarlägga hur bra Galleri-testet är för olika cancerformer. I den aktuella studien var sensitiviteten bara 29 procent under den undersökta ettårsperioden, noterar en kommenterande text i Lancet.

Enkla metoder för att hitta fler tumörer i ett tidigt skede är en lockande väg för att förbättra överlevnaden i cancer, menar Beatrice Melin. Men hon konstaterar om att Galleri-testet ska ha en plats i Sverige krävs både mer kunskap om testet och att testerna blir billigare och enklare analysera. Idag analyseras Galleri bara i USA.



– Jag skulle vilja se hälsoekonomiska utvärderingar i en svensk miljö, och tror att det skulle landa i att det blir alldeles för dyrt, baserat på de data som finns idag, säger Beatrice Melin.



Flera företag och akademiska forskargrupper arbetar idag med utveckling av blodprovsbaserade tester för generell screening av cancer, baserade flera olika tekniker. Ett exempel är en svensk-internationell metod baserad på tumörmetabolism, som Onkologisk Tidskrift har skrivit om tidigare.


– Det finns all anledning att försöka ta fram tester som är mer träffsäkra – Galleri inte perfekt, som vi ser här. Det kan visa sig att Galleri är bra för vissa cancrar och att ett annat test, kanske baserat på en annan teknik, är bättre för andra, säger Beatrice Melin.

Studien är finansierad av Grail som utvecklar Galleri-testet.

  • Skapad

Chefer

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Kristian Lund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Chefredaktör:

Nina Vedel-Petersen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Kommersiell chef

Marianne Østergaard
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kundansvarig, Sverige
Annika Östholm
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

 

 

Redaktion

Nordisk redaktionschef

Bo Karl Christensen
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Journalister

Ann Fernholm
Madeleine Salomon
Marie Skoglund
Per Westergård
Sara Nilsson