Opdivo och Yervoy fortsätter att visa förbättrad långtidsöverlevnad vid avancerat malignt melanom

Den hittills längsta uppföljningen av kombinationen Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) visar fortfarande efter 6,5 år förbättrad total överlevnad hos patienter med tidigare obehandlad avancerat malignt melanom.

Resultaten från den dubbelblindade, randomiserade fas 3-studien CheckMate -067 (abstract 9506) presenterades på årets ASCO-kongress och visar att närmare hälften av patienterna som fått kombinationsbehandlingen levde efter 6,5 år.

– Uppföljningen på 6,5 år är den längsta som gjorts av checkpointhämmare för melanom i en fas 3-studie. Den återspeglar utvecklingen av behandlingar för metastaserat melanom de senaste dryga tio åren. Tidigare fanns det endast kemoterapi som inte hade någon effekt på den totala överlevnaden. Nu har vi långvariga behandlingssvar på checkpointhämmare för patienter med mest avancerad sjukdom, säger Hanna Eriksson, specialistläkare och docent i onkologi vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, och Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Tidigare goda resultat

På förra årets ASCO-kongress presenterades 5-årsdata av studien och visade redan då mycket positiva resultat.

I CheckMate-067, där även svenska patienter ingått, randomiserades tidigare obehandlade patienter 1:1:1 med sjukdom i inoperabelt stadium 3 eller 4, till att antingen få kombinationen nivolumab 1mg/kg och ipilimumab 3 mg/kg i fyra doser följt av nivolumab 3mg/kg varannan vecka (n=314), nivolumab 3mg/kg i monoterapi varannan vecka plus placebo (n=316) eller ipilimumab 3mg/kg i monoterapi var tredje vecka i fyra doser plus placebo (n=315). Behandlingen gavs tills sjukdomsprogression eller tills att biverkningarna inte längre tolererades.

Vid 6,5 år, var den totala överlevnaden (OS) 49 procent i kombinationsarmen jämfört med 42 procent i nivolumab-armen och 32 procent i armen som endast fick ipilimumab. Medianöverlevnaden var 72,1 månader eller strax över sex år för de patienter som fick kombinationsterapi. För de som endast behandlades med nivolumab var medianöverlevnaden 36,9 månader och med ipilimumab 19,9 månader.

Av de patienter som levde vid uppföljningstiden har 77 procent av patienterna med kombinationsbehandlingen inte behövt ytterligare behandling. Motsvarande andel var 69 procent för nivolumab i monoterapi och 43 procent för ipilimumab i monoterapi.

När man undersökte den progressionsfria överlevnaden (PFS) efter 6,5 år var den 34 procent (median 11,5 månader) i den arm som fick nivolumab tillsammans med ipilimumab, 29 procent (median 6,9 månader) i nivolumab-armen och 7 procent  (median 2,9 månader) i ipilimumab-armen.

Nytta även för subgrupper

Studien delade även in patienter utifrån PD1-uttryck (<5%vs ≥5%), BRAF-mutationstatus och metastasstadium. Över hela linjen, vilket inkluderade patienter med BRAF-mutation liksom BRAF-mutation av vild typ samt patienter med levermetastaser vid baslinjen, visade kombinationsbehandlingen ge nytta. Samtliga data stöder att kombinationsbehandlingen ska användas som första linjens behandling för alla grupper med metastaserad sjukdom.

Behöver mer kunskap

Hanna Eriksson tycker det är intressant att studien tar upp att även subgrupper som levermetastaser visar långvarigt behandlingssvar.

– Men vi behöver mer kunskap om hur vi bäst ska sekvensera terapierna och om behandlingsprediktiva markörer inför behandlingsstart. Det pågår både kliniska prövningar och translationell forskning som blir intressant att följa upp framöver, säger Hanna Eriksson

Biverkningar desamma som tidigare

När det gäller behandlingsrelaterade biverkningar visade de sig vara likvärdiga med de som tidigare rapporterats och inga nya säkerhetssignaler observerades. Inte heller ytterligare behandlingsrelaterade dödsfall har inträffat sedan studiens 36-månadersanalys.

Behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3/4 inträffade hos 59% av patienterna som fick nivolumab i kombination med ipilimumab jämfört med 24% i nivolumab-armen respektive 28% i gruppen som endast behandlades med ipilimumab. Biverkningar som ledde till att behandlingen avbröts inträffade hos 31%, 8% respektive 13% av patienterna i de olika armarna.