Fetmakirurgi ger lägre risk för blodcancer
Bariatrisk kirurgi mot fetma ger en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Allra störst effekt har kirurgi på lymfom med en 55-procentig riskreduktion.
Övervikt och fetma är en riskfaktor för flera olika cancerformer. Idag finns evidens för 13 typer av cancer relaterade till obesitas, varav en är multipelt myelom. I flera retrospektiva studier har man också sett att cancerrisken minskar vid viktreduktion. Hittills har sambandet mellan obesitas och blodcancer varit ganska outforskat.
I den nya studien, som nyligen publicerats i tidskriften Lancet Healthy Longevity, har man tittat på samtliga blodcancerfall som inträffade under uppföljningstiden i den så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects) vid Göteborgs universitet samt data från bland annat Socialstyrelsens Cancerregister. Man gjorde också en separat analys på lymfom-vilket var den vanligaste blodcancern i studien.
Under uppföljningstiden utvecklade 34 personer i kirurgigruppen blodcancer, samtidigt som de hade en påtagbar viktnedgång. Motsvarande siffra i kontrollgruppen, som låg kvar på nivån grav fetma, var 51 blodcancerfall.
När lymfom analyserades separat såg man en 55-procentig riskminskning för denna form av blodcancer i gruppen som genomgått obesitaskirurgi. Motsvarande riskminskning för samtliga blodcancerfall var 40 procent.
– Framför allt var det kvinnor som verkade dra störst fördel av obesitaskirurgin. Hos kvinnorna var dessutom nyttan med kirurgin och därmed viktminskningen kopplad till blodsockernivåer. Den minskade risken för blodcancer var mycket tydligare om blodsockernivåerna hos kvinnorna var höga i början, vilket tydligt visar att blodsocker är en viktig faktor som driver cancerutvecklingen, säger Magdalena Taube, docent i molekylär och klinisk medicin samt forskare i cancercellbiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Stort material med lång uppföljning
SOS-studien startade 1987 och de sista patienterna inkluderades 2001. Patienterna har sedan följts upp i 20 år. De sista patientbesöken gjordes 2021. När den ursprungliga studien initierades 1987 var primär endpoint dödlighet, inte cancer.
Magdalena Taube säger att, förutom att det är ett stort material med lång uppföljning, så är det en robust och välmatchad kohortstudie där man jämfört alltifrån patienternas fysiska hälsa till psykosociala parametrar.
– Vi har haft tillgång till svenska register och har därigenom kunnat följa patienter i upp till 35 år.
I studien gick forskarna igenom data från 2 007 personer som genomgått obesitaskirurgi, och jämförde med en kontrollgrupp med 2 040 individer med obesitas som inte opererats. I övrigt var de bägge grupperna jämförbara som kön, ålder, kroppssammansättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och psykosociala variabler.
Inklusionskriterierna var en ålder på 37–60 år och ett BMI på 34 kg/m2 eller mer hos män och 38 kg/m2 eller mer hos kvinnor före eller vid inskrivningstillfället.
Komplexa samband
Magdalena Taube säger att bakom sambandet fetma och blodcancersjukdomar ligger komplexa mekanismer som involverar fler faktorer, som kronisk inflammation och så kallad klonal hematopoes, en typ av genetiskt relaterad riskfaktor för blodcancer.
– Olika cancerformer drivs också av olika mekanismer. Därför det viktigt att titta specifikt på skilda typer av cancer, säger hon.
Magdalena Taube menar att de metabola förbättringar som sker efter obesitaskirurgi, inklusive minskad inflammation, kan sänka risken för cancer.
– Resultaten ger ytterligare stöd för att obesitas borde ses som en riskfaktor för blodcancer, och att bariatrisk kirurgi kan minska den risken, särskilt hos kvinnor, säger hon.
Vid den första 10-årsuppföljningen såg man ett jämförbart antal dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar som i cancer. Kopplingen mellan viktnedgång och minskad cancerrisk var okänd vid den här tiden.
