Efter år av väntan rullar nu Sveriges första screeningprogram för lungcancer i gång

Efter många års diskussion är nu Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland på väg att dra i gång ett pilotprogram där kvinnor med en förhöjd risk att få lungcancer kommer att screenas. Kostnaden för satsningen - i förhållande till räddade liv - bedöms bli låg.

Stockholm blir i september först ut i landet med en pilotstudie där kvinnor som är eller har varit storrökare kommer att screenas för lungcancer, och det långsiktiga målet är att hitta fler tumörer i ett tidigt och behandlingsbart stadium. 

Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland ansvarar för studien som från starten nu i september till målet om två år ska ha screenat 1000 rökande kvinnor i åldersspannet 55 till 74 år. De kvinnor som kommer att få ett erbjudande om att delta tillhör upptagningsområdet för Bröstcentrum vid Södersjukhuset.

Några av de frågor som projektgruppen vill ha svar på är hur stora resurser en screeningverksamhet kommer att kräva, hur lång tid tar det att göra alla röntgenundersökningar, vilken inställning har de kvinnornas som erbjuds att delta i undersökningen.  Andra viktiga frågor är vilken svarsfrekvens de kommer att få på de enkäter som kommer att skickas ut, och om alla som har sagt att de vill delta verkligen kommer att göra det. 

Test av de logistiska utmaningarna

– Syftet är däremot inte att undersöka om screening är effektivt, det vet vi redan. Det vi vill undersöka är snarare genomförbarheten och de logistiska utmaningar som finns, säger Gunnar Wagenius, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och en av dem som ansvarar för screeningprogrammet.

Frågan om screening är ett kostnadseffektivt verktyg har dock både diskuterats och ifrågasatts under en längre tid men två stora internationella studier National Lung Screening Trail och NELSON , har visat att dödligheten i lungcancer hos en högriskpopulation kan minskas med mellan 20 och 40 procent om gruppen screenas med hjälp av lågdos datortomografi.

I december 2021 kom även en rapport från IHE- Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi – med en analys av sjukdomsbördan kontra värdet av tidigare detektion. Enligt rapporten, som utfördes på uppdrag av Nollvision cancer med stöd av AstraZeneca, visar att 143 liv skulle kunna räddas varje år. Deras slutsats blev därför att riktad screening är effektiv. I en tidigare rapport har räknat fram att kostnaden för varje räddat kvalitetsjusterat levnadsår skulle hamna på 125 000 kronor. Vilket är långt under den gräns på en halv miljon kronor som är gränsen för att en åtgärd ska bedömas som måttlig utifrån ett kostnadsperspektiv.

Kostnaden är beräknad utifrån ett program där personer mellan 55 och 74 år ingår. I rapporten finns även beräkningar för kostnaden i ett antal utökade åldersspann. Generellt stiger kostnaden snabbt ju fler som inkluderas och i det mest extrema fallet, ett program som inkluderar alla storrökare över 40 år, skulle kostnaden stiga till 17 miljoner kronor per räddat levnadsår. Som jämförelse kan nämnas att Folkhälsomyndigheten beräknar att kostnaden för HPV-vaccinering av pojkar ligger på 400 000 kronor per räddat år.

Mer än pengar krävs

Kostnadseffektivitet är dock inte allt här i världen. Om tiotusentals personer ska screenas varje år krävs både organisation och personal som kan hantera uppgiften men genom att genomföra ett pilotprogram i hos en väl definierad riskgrupp hoppas Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland att en rad av de frågetecken som finns kvar kommer att kunna rättas ut.

–  Tankarna på att starta ett screeningprogram har funnit sedan 2018 men tyvärr kom en pandemi emellan, säger Gunnar Wagenius.

Men nu är det slutligen dags, och i början av september kommer de första enkäterna att skickas ut, och några veckor senare kommer de första kvinnorna att kallas till en röntgenundersökning.

Att de bara är kvinnor som ingår i studien har väckt frågor men enligt Gunnar Wagenius är det bara ett resultat av att det är en grupp som är lätt att nå.

– Det handlar inte om någon diskriminering av män, den dagen ett nationellt program rullar ut ska det inkludera alla som bedöms ha en hög risk att få lungcancer.

Att de har valt att utgå från den etablerade mammografiverksamheten förklarar han med att det är ett väldokumenterat program och därför något som han gärna vill jämföra de egna resultat emot. Dessutom är det idag fler kvinnor än män som diagnosernas med lungcancer. 

Falskt positiva svar måste hanteras 

En annan viktig fråga för programmet att reda ut är hur alla dem som kommer att få ett falskt positivt besked ska hanteras.

– Det är självklart att de som kommer att kallas till en förnyad undersökning kommer att bli oroliga och därför har vi kopplat in stödresurser för att hjälpa dem. Ingen ska lämnas vind för vår med sin oro.

En sak skiljer detta screeningprogram från alla tidigare. De har undantagslöst utgått från objektiva kriterier som kön eller ålder medan det nu är ett riskbeteende som kommer att ligga till grund för om man ska inkluderas eller inte.

– Socialstyrelsen har ansett att ett urval utifrån riskbeteende är svårhanterligt. Och för att vi ska kunna gå vidare med ett nationellt screeningprogram för lungcancer måste vi visa att det är möjligt att genomföra och att vi därmed skulle få Socialstyrelsen välsignelse att gå vidare. Där är vi inte än men förhoppningsvis vårt pilotprogram övertyga dem om att det är både rätt och möjligt att screena personer som är eller har varit storrökare.