Patienter på immunsuppressiv behandling bör screenas för hudcancer
Patienter som behandlas med immunsuppressiva eller fotosensibiliserande läkemedel löper ökad risk för hudcancer, detta enligt en tysk registerstudie.
Hudcancer som biverkning till behandling med immunsuppressiva eller fotosensibiliserande läkemedel uppträder redan två år efter behandlingsstart, tio år tidigare än normalt för hudcancer, konkluderar forskarna bakom studien (abstrakt 485 i symposiets abstract-bok), som presenterades vid EADV Spring Symposium 2022.
De tyska forskarna har granskat den paneuropeiska biverkningsdatabasen EudraVigilance, där de hittade 191 respektive 75 händelser där basalcellscancer (BCC) och spinocellulärt karcinom (SCC) rapporterats som möjliga biverkningar till medicinsk behandling. I dessa register listades immunsuppressiva läkemedel bland de mest sannolika orsakerna till BCC och SCC i 57,1 respektive 60,0 procent av fallen. För fotosensibiliserande läkemedel var motsvarande siffror 41,9 respektive 44,0 procent.
Jämförelse av sjukdomshistorier
Studien visar också att mediantiden till diagnos av BCC och SCC var 2,5 respektive 2,2 år efter behandlingsstart med immunsuppressiva läkemedel. Efter behandling med fotosensibiliserande läkemedel var mediantiden 5,6 respektive 5,9 år. Forskarna jämförde sedan sjukdomshistorien för de patienter vars hudcancer kan ha varit en biverkning till behandling med nästan två miljoner hudcancerpatienter i det tyska cancerregistret. Här fann man att patienterna med möjlig biverkningsrelaterad BCC i genomsnitt var 12 år yngre än BCC-patienter i allmänhet (medianålder 60 respektive 72 år). För SCC var motsvarande siffra också 12 år (medianåldern 64 respektive 76 år).
Gilenya och andra immunsuppressiva läkemedel med den aktiva substansen fingolimod misstänktes oftare orsaka BCC än SCC (OR = 3,8; 95 % CI 1,1–12,9), medan lenalidomid inte misstänktes vara en vanligare orsak till BCC än SCC (OR = 0,0) 95% CI 0,0–0,4).
Baserat på resultaten rekommenderar forskarna förebyggande screening för hudcancer hos patienter som har behandlats med immunsuppressiva eller fotosensibiliserande läkemedel. Samtidigt pekar de på behovet av att undersöka om de observerade sambanden beror på patofysiologiska mekanismer hos läkemedlen eller på skillnader i patientgrupperna.
