Ökning av tarmcancer hos unga kan ha koppling till antibiotika

Långvarig antibiotikabehandling är förknippad med en ökad risk för kolorektalcancer. Det gäller särskilt personer under 50 år.

Under International Cancer Congress ESMO World Congress on Gastrointestinal Cancer (abstract#25) presenterades data från en studie där forskare vid University of Aberdeen i Skottland undersökt sambandet mellan antibiotikaanvändning och kolorektalcancer (CRC). Studien, som också publicerats i Annals of Oncology, är en fallkontrollststudie. Forskarna har hämtat uppgifter från en skotsk registerdatabas med närmare 2 miljoner människor och hittade 8 000 personer som diagnostiserats med cancer i tjock- eller ändtarmen under åren 1999–2011 (5 281 kolon, 2 622 rektal), 445 av dessa var yngre än 50 år, 30 418 personer utan cancer utgjorde kontrollgrupper. Forskarna tittade också på antibiotikaförskrivningen och fann att 45 % av dem med tarmcancer hade fått antibiotika förskrivet under perioden.

 Analysen visar att antibiotika verkar öka risken för kolorektalcancer hos bägge könen över 50 år (justerat OR 1,09, 95% CI 1,01–1,18. Hos personer under 50 år är ökningen ännu större (justerat OR 1,49,95% CL 1,07–2,0). Hos den yngre åldersgruppen var användningen av kinoloner och sulfonamider/trimetropin, vilka används för att behandla infektioner, associerat med cancer i den övre delen av tarmen. Man såg också att antibiotika ökade risken för proximal tjocktarmscancer hos personer under 50 år (justerat OR 3,78, 95 % CL1,60–8,92). Detta sågs inte i den äldre åldersgruppen (justerat OR 0,89, 95% CI 0,72–1,11).

Enligt studien hade personer under 50 år femtioprocentig ökning av kolorektalcancer under studieperioden jämfört med nio procent hos dem över 50 år.

Samtidig ökning av antibiotika och cancer

Sedan slutet av 1980-talet har både intaget av antibiotika och tarmcancer ökat., och det här är inte den första studien som kopplar samman kolorektalcancer med antibiotikaanvändning. För några år sedan visade en finsk studie sambandet mellan antibiotikabehandling och utvecklingen av adenom i tjock-och ändtarmen. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Gut Här använde forskarna sig av data från ett stort registerprojekt, Nurses´Health Study. Det är en pågående prospektiv kohortstudie som sedan 1976 följer över 120 000 amerikanska kvinnliga sjuksköterskor.  

För att undersöka sambandet mellan antibiotika och utvecklingen av adenom i tarmen, hämtade forskarna data från 16 642 studiedeltagare som år 2004 var 60 år eller äldre, och som hade genomgått minst en koloskopi mellan åren 2004–2010. Under perioden hade 1 195 adenom hittats i gruppen. Resultatet visade att långvarig antibiotikaanvändning i åldern 20 till 59 år, hade samband med diagnostiserade adenom vilket kan leda till cancer.

Ett gift vi behöver använda

– Antibiotika är ett gift, men vi behöver använda det. Det dödar inte bara bakterier utan åstadkommer en obalans i tarmen. Olika typer av antibiotika påverkar olika bakterier i olika delar i tarmen. Den största obalansen, dysbiosen, uppstår främst på det ställe i tarmen dit antibiotikan styrs för att angripa bakterierna förklarar Elisabeth Norin, docent och forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet.

– I studien han man tittat på kinoloner och trimetropin, vilka åstadkommer stora störningar i tarmen. De är mer potenta än antibiotika som används vid till exempel tand-och öroninfektioner. Men även om vi behandlas för en tand-eller öroninfektion så påverkas tarmfloran eftersom vi sväljer ner antibiotikan.

Kritisk till studien

Elisabeth Norin menar att flera studier pekar på sambandet mellan antibiotikaanvändning och kolorektalcancer och det råder ingen tvekan om att det hänger ihop, men hon är skeptisk till den mycket stora ökningen hos yngre som den skotska studien visar.

– Hos yngre personer återgår tarmfloran vanligen till ett normalt tillstånd när kuren avslutats. Däremot blir tarmfloran alltmer obalanserad när man blir äldre och det kanske då behövs fler än en antibiotikakur för att den ska ha effekt.

Elisabeth Norin menar att vi behöver lära oss mer om vad antibiotikan ställer till med i tarmen. Vi vet vi inte riktigt det idag. Själv menar hon att även annat, som till exempel syntetiska ämnen som vi får i oss bland annat via kosten och som vi inte är vana vid, också spelar in för att vi ska utveckla tarmcancer.

– Dessa ämnen kan tyckas vara harmlösa, men när de kommer ner i tarmen kan de metaboliseras av mikrobiotan så att de blir mindre harmlösa och därigenom bidra till uppkomsten av cancer, säger hon.