Svensk studie: Dålig tandhälsa kan öka risken för pankreascancer
Parodontit och andra tandinflammationer verkar kunna öka risken för pankreascancer. Det visar en registerbaserad kohortstudie, där forskare vid Karolinska Institutet följt tandhälsan hos närmare 6 miljoner svenskar och sett ett samband mellan dålig tandhälsa och cancer i bukspottskörteln.
I registerstudien som nyligen publicerats i British Journal of Cancer, BJC har forskarna inhämtat information från det svenska Tandhälsoregistret om karies, rotkanalinfektioner, lindriga inflammationer, parodontit och antal tänder hos totalt 5,9 miljoner individer över 19 år som gjort minst ett tandläkarbesök åren 2009-2016. Kohorten länkades till Cancerregistret och Dödsorsaksregistret. Hazard ratios (HR) uppskattades med hjälp av Cox-modeller.
Under en median på 7,2 års uppföljning identifierades 10 081 fall av bukspottkörtelcancer bland dessa personer. Jämfört med tandfriska individer observerades en högre risk för pankreascancer hos dem med rotkanalinfektion, mild inflammation och parodontit i åldersgruppen <50 (P för trend <0,001). I åldersgruppen 50–70 år hade endast subgruppen med parodontit en överrisk (multivariabeljusterad HR = 1,20, 95 % konfidensintervall [KI] 1,11–1,29). Inget positivt samband med statistisk signifikans observerades i åldersgruppen över 70 år. Individer med färre tänder tenderade att ha en högre risk i alla åldersgrupper.
Funnit inflammatoriska cytokiner
– Förr trodde man att pankreaskörteln var steril. Men när vi i tidigare studier undersökte cystiska pankreastumörer och fann inflammatoriska cytokiner och bakteriegrupper som borde hålla till i magen och framför allt i munhålan, förstod vi att detta organ inte är alltid sterilt, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom publikationerna.
Registerstudien utfördes i nära samarbete med forskare på Institutionen för odontologi och Medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. De tidigare studierna genomfördes i samverkan med pankreasläkarteamet vid Medicinsk Enhet Övre Buk, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEK vid Karolinska Institutet.
– Pankreasläkarna vi forskar med är inte så förvånade över resultaten eftersom de sedan länge känt till att bukspottskörteln och munnens spottkörtlar har liknande struktur och fysiologiska funktion och producerar enzymer som behövs vid matsmältningsprocessen.
Verkar orsaka skador på bukspottkörtelns celler
– Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och därigenom öka risken för elakartad tumörutveckling. Men även om cystiska lesioner, premaligna tillstånd med en tydligt kartlagd molekylärprogressionsväg som till exempel IPMN i pankreas är vanligt, så utvecklas endast ett fåtal av dessa cystor till cancer. Men när en cancer väl har uppstått så skulle bakterierna kunna interagera negativt med behandlingen, bland annat genom att minska effekten av cytostatika.
Margaret Sällberg Chen förklarar att man ännu inte vet hur mun- och tarmbakterierna kommer in i bukspottskörteln och kan gömma sig i pankreascellerna. Men en teori är att bakterierna vandrat från munhålan och mag-tarmkanalen till pankreas genom pankreaskörtelgången och att den ingång från tarmkanalen till pankreaskörteln, som vanligtvis är tät istället är genomsläpplig på grund av någon skada eller inflammation.
– Idag vet vi inte hur man får bort bakterierna. De verkar stanna kvar i pankreas även hos dem som fått antibiotika. Men vår forskning kan vara ett första steg i att förstå vad som gömmer sig i bukspottskörteln och vilka cystor som kan utvecklas till cancer, och därigenom få fram en framtida behandling, säger Margaret Sällberg Chen.
