PD1-hämmare och kemoterapi inte bättre vid metastaserad cancer i urinblåsan
Kemoterapi i kombination med Keytruda (pembrolizumab) eller Imfinzi (durvalumap) respektive Tecentriq (atezolizumab) ökar inte den totala överlevnaden mer än kemoterapi i kombination med första linjens placebo vid avancerad eller metastaserad blåscancer.
Det visar de två fas III-studierna KEYNOTE-361 och DANUBE.
De intressanta, men nedslående resultaten, presenterades under en session, med fokus på blåscancer, på årets virtuella ESMO-kongress i lördags den 19 september.
KEYNOTE-361 (Abstract LBA23 ) visade att det inte fanns någon fördel med att addera Keytruda till kemoterapi vid behandling av avancerad och metastaserad blåscancer. Detsamma var fallet i DANUBE-studien (Abstract 697O ),där man heller inte såg en fördel av att kombinera kemoterapi med Imfinzi.
Martijn Lolkema, onkolog och forskningsledare från Erasmus MC Cancer Institute i Rotterdam skriver på Twitter:
”Inte allt är bättre med PD1-hämmare. Dags för mer #PrecisionsMedicine.
Bra PFS, men OS saknas.”
Även resultaten från IMVigor130-studien med Tecentriq diskuterades under sessionen. Resultaten för progressionsfri överlevnad presenterades redan förra året, men i motsats till KEYNOTE-361 och DANUBE sågs här en positiv effekt av PD1-hämmaren för progressionsfri överlevnad. De senaste uppgifterna för total överlevnad visar dock ingen signifikant skillnad i Tecentriq + kemoarmen.
”Det finns inga riktigt övertygande bevis på fördelarna med kombinationen. Kom ihåg: PD1-hämmare med monoterapi i andra linjen är effektiva ”, skriver Martijn Lolkema vidare på Twitter.
Lång tid att uppnå effekt
Dessutom visade KEYNOTE-381- och DANUBE- studierna att immun-kemokombinationen tar lång tid för att uppnå effekt jämfört med kemoterapi ensamt.
Tom Powles, professor och chef för Barts Cancer Institute i London, Storbritannien, skriver även han på Twitter om PD1-hämmare som förstahandsbehandling för blåscancer.
”Ny insikt vid urinblåsecancer: IO [immun-onkologiska läkemedel, red.] är dåliga på tidig sjukdomsbekämpning. Väl tolererad remission inträffar, men patienter går vilse längs vägen. Biomarkören är inkonsekvent och förbättrar resultaten ibland (IM130) och ibland inte (KN361). Andra tillvägagångssätt föredras vanligtvis.