Mer pengar till cancervården, men frågan är om det vänder utvecklingen
Nils Wilking
Regeringen har efter en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner beslutat att satsa 630 miljoner kronor fram till 2023 för att främja en mer jämlik och effektivare cancervård med kortare väntetider.
– Det är en ambitiös satsning, men den lär inte vända utvecklingen, säger Nils Wilking, docent vid Karolinska Institutet och tidigare verksamhetschef för onkologkliniken vid Skånes universitetssjukhus.
Att Sverige är mitt uppe i en pandemi märks även i den överenskommelse som regeringen dagarna före jul i fjol slöt med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Även om syftet med avtalet är att främja en mer jämlik och effektivare cancervård med kortare köer präglas avtalet av de utmaningar som vården har levt under de senaste två åren.
I positiva ordalag, som att personalen har gjort ovärderliga insatser för att möta pandemins utmaningar.
Men än mer i negativa. Som att nödvändig vård har skjutits upp, och att rehabilitering av cancerpatienter inte alltid har fungerat. Vidare, menar regeringen och SKR, har pandemin ytterligare satt ljuset på hälsans ojämlika fördelning och förstärkt behovet av ett långsiktigt, förebyggande och tvärsektoriellt hälsoarbete.
Trots det har, menar avtalsparterna, cancervården fungerat hyggligt även om antalet nydiagnostiserade cancerfall minskade med drygt sex procent i riket, om än med stora variationer mellan regioner och diagnoser. En nedgång som förklaras med att befolkningen som helhet har blivit mindre benägen att söka vård och att gå på screeningbesök.
För att komma till rätta med pandemins negativa effekter samt att för att klara det egentliga målet, att öka jämlikheten och korta körna, skjuter regeringen till 500 miljoner kronor under 2022 samt 100 miljoner kronor under 2023. Medel som ska användas för att stärka arbetet vid Regionala cancercentrum i samverkan (RCC), till nationell uppföljning, till barncancervården samt till rehabilitering.
Från 2022 till 2027 kommer dessutom 25 miljoner kronor per år att satsas för screening och vaccination för att utrota livmoderhalscancer. Ytterligare 5 miljoner kronor avsätts under 2022 till en nationell samordning av insatsen.
Totalt betyder det att cancervården totalt får en förstärkning med 630 miljoner kronor under 2022 och 2023.
Mest till arbetet med standardiserade vårdförlopp
Av dessa kommer 365 miljoner kronor att betalas ut direkt till regionerna för deras arbete med standardiserade vårdförlopp under 2022.
130 miljoner kronor till RCC för att användas inom barncancervården, för deras del i arbetet för standardiserade vårdförlopp samt insatser kopplade till livmoderhalscancer. Resterande belopp går till SKR för nationella insatser.
Enligt Nils Wilking, docent vid Karolinska Institutet och tidigare verksamhetschef för onkologkliniken vid Skånes universitetssjukhus, är det tydligt att regeringen med överenskommelsen vill ta få till en starkare statlig styrning av cancervården.
– Ett tillskott på 530 miljoner kronor i år är i och för sig bra men det lär inte räcka till att vända utvecklingen.
Han skjuter särskilt in sig på den prioriterade satsningen på standardiserade vårdförlopp.
– I överenskommelsen talas det mycket om dem som en framgång men den data som finns pekar på motsatsen.
Uppföljning nödvändig
Det som krävs är snarare en bättre uppföljning av de beslut som redan finns när det gäller införande av standardiserade vårdförlopp. Därför borde den här satsningen kompletteras att IVO får i uppdrag att se till att målen även blir till verkstad.
– Det är inte rimligt att många regioner inte kan redovisa siffror för hur väl de har lyckats klara av att ge vård inom de tidsramar som finns inom systemet för standardiserade vårdförlopp. Eller att de ligger mycket långt ifrån de uppsatta målen.
