Graviditet efter bröstcancer hos BRCA-bärare påverkar inte prognosen negativt

SABCS: Tidigare bröstcancer verkar inte ha någon negativ inverkan på graviditet eller foster hos unga kvinnor som är BRCA-bärare.  

Det visar resultatet av en stor internationell studie med svenskt bidrag, presenterad på bröstcancerkongressen SABCS 2023 (abstrakt #GS02-13).

Studien undersökt sannolikheten för graviditet efter bröstcancer specifikt hos unga BRCA1/2-bärare med tidigare bröstcancer. Även reproduktions- och sjukdomsutfall har undersökts. Säkerheten vid graviditet för kvinnor som haft bröstcancer har slagits fast av tidigare studier, men det har bara funnits begränsade bevis specifikt för BRCA-bärare. Den retrospektiva studiens resultat är positiva. En av fem unga BRCA-bärare blev gravida inom tio år efter en bröstcancerdiagnos, visar den. 

Studien inkluderande 4732 BRCA-bärare.

Kenny Rodriguez-Wallberg

– Studien är väldigt viktig då den skapar en stor datapool över en specifik grupp mutationer inom bröstcancer där vi inte haft så mycket kunskap om hur det påverkar framtida graviditet. För kvinnor som bär på dessa mutationer är det väldigt skönt att få veta att de kan bli med barn och att det går bra när de är gravida och när de föder. Många är rädda att en graviditet påverkar överlevnad och återfall men det finns inga sådana indikatorer, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, professor i reproduktiv onkologi vid Karolinska Institutet.

Hon forskar på den effekt cancerbehandling har på fertiliteten och är också en av de få i världen som lyckats återtransplantera fryst äggstocksvävnad hos en patient.

Kenny Rodriguez-Wallberg är en av forskarna bakom studien.

– Det har tagit tid att samla all data. Vi kunde göra det då vi var 78 centra över hela världen som gjorde det tillsammans, det skulle inte varit möjligt om bara några få varit intresserade. Studien har verkligen väckt intresse bland onkologer och reproduktionsspecialister.

Yngre än eller lika med 40 år

Cirka 10-15 procent av alla fall av bröstcancer är ärftlig, och 60-80 procent av dessa bär på en BRCA-patogen variant. Kvinnor som bär på BRCA1/2 riskerar att drabbas av bröst- och ovariecancer som unga, då de ännu inte hunnit börja tänka på att bilda familj eller få barn.

Patogena varianter i könsceller/troliga patogena varianter (PV) kan eventuellt påverka möjligheterna att bli gravid, liksom att patienter även rekommenderas att genomgå riskreducerande bilateral salpingo-ooforektomi. Då bröstcancern behandlas med kemoterapi kan det leda till sterilitet, vilket gör att många kvinnor väljer att genomgå fertilitetsbevarande åtgärder, med eller utan hormonell stimulering.

I studier ses ingen ökad risk för dödlighet eller återfall vid graviditet efter cancer. 

Stadium I-III invasiv bröstancer

Kvinnorna i studien hade könscell PV i BRCA1 och/eller BRCA2. De hade diagnostiserats med stadium I-III invasiv bröstcancer då de var ≤ 40 år mellan januari 2000 och december 2020. Primära effektmått var graviditetsfrekvens och sjukdomsfri överlevnad (DFS). Total överlevnad (OS), BC-specifik överlevnad (BCSS), graviditet, foster- och obstetriska utfall var sekundära effektmått.

För att mildra effekten av tidsbias utfördes två överlevnadsanalyser. 1) Utökad Cox-modell med graviditet som en tidsvarierande kovariat; 2) Fallkontrollanalys genom att matcha 1:3-patienter med och utan graviditet för typ av BRCA PV, hormonreceptorstatus, nodalstatus och år vid diagnos; dessutom måste varje kontroll ha ett sjukdomsfritt intervall som var längre än tiden mellan bröstcancerdiagnos och befruktning hos det matchade fallet. 

Två kohorter

Av de 4732 kvinnorna hade 659 minst en graviditet efter bröstcancer (graviditetskohorten) och 4073 hade inte varit gravida (icke graviditets-kohorten). Bland kvinnor i graviditetskohorten var det signifikant vanligare att bära BRCA1 PV, att vara yngre vid bröstcancerdiagnos och att ha nodnegativa och hormonreceptornegativa (HR-) BC (alla p<0,01).

• Vid tio år var graviditetsfrekvensen 22 procent (95 % KI 21 %-24 %) totalt, 18 procent (95 % KI 16 %-21 %) och 26 procent (95 % KI 24 %-26 %) hos kvinnor med HR+ och HR-BC, respektive (p<0,01).
• Mediantiden från bröstcancerdiagnos till befruktning var 3,5 år (IQR 2,2-5,3 år), signifikant längre hos kvinnor med HR+ än HR-BC (4,3 vs 3,2 år, p<0,01). 

Signifikant bättre BCSS bland de gravida

Bland de 659 kvinnor som varit gravida en gång efter sin bröstcancer hade 45 (6,8 %) och 63 (9,6 %) genomgått abort respektive fått missfall.

Av de 517 (78,5 %) kvinnorna med avslutad graviditet fick 54 (10,4 %) tvillingar och 406 (78,5 %) förlöstes vid terminen (förlossning ≥ 37 veckor).

Bland de 571 födda barnen hade 5 (0,9%) medfödda anomalier.Medianuppföljningen var 7,8 år (IQR, 4,5-12,6 år).

Ingen signifikant skillnad i DFS observerades mellan graviditets- och icke-graviditetskohorten (ojusterad HR 0,97, 95 % KI 0,82-1,15, p=0,74; justerad HR [aHR] 0,99, 95 % KI 0,81-1,20, p=0,90).

Patienter i graviditetskohorten hade signifikant bättre BCSS (HR 0,53, 95 % KI 0,38-0,74, p< 0,01; aHR 0,59, 95 % KI 0,41-0,86, p< 0,01) och OS (HR 0,52, 0,52, 0,52, 03 %, 02, 05. , p<0,01, aHR 0,58, 95% CI 0,40-0,85, p<0,01).

Liknande resultat sågs i fall-kontrollanalysen. En av fem gravida inom tio årEn av fem unga BRCA-bärare blev gravida inom tio år efter en bröstcancerdiagnos. Det är en högre siffra än vad som tidigare rapporterats i oselekterade unga bröstcancerrupper.

Graviditet efter bröstcancer hos BRCA-bärare verkade inte ha en negativ inverkan på kvinnans prognos eller för fostret.

– Unga kvinnor som drabbas hoppas ha överlevnadskvalité, och där ingår att även kunna får barn. Patienterna berättar för oss i sjukvården hur viktigt det är. Ska vi förbättra vården måste vi möta deras behov, och genom att vetenskapligt skaffa mer data underbygger vi att det inte är farligt. Jag tror man kommer att bygga vidare på studien, alla data har inte använts. Eventuellt kommer det att leda till längre uppföljningar och att se på andra utfall, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.