Studie avslutad i förtid: Libtayo ökar överlevnaden markant vid livmoderhalscancer

En fas 3-studie där PD-1-hämmaren cemiplimab (Libtayo) som monoterapi jämförs med kemoterapi hos patienter med tidigare behandlad metastaserande livmoderhalscancer har stoppats i förtid, baserat på positiva överlevnadsresultat (OS).

– Resultaten är glädjande. Att det rapporteras om en ökad totalöverlevnad hos patienter med återfall i livmoderhalscancer, som dessutom har progress efter en platinumbaserad återfallsbehandling är mycket hoppingivande, säger Hanna Dahlstrand, docent och överläkare i onkologi och gynonkologi vid Akademiska Sjukhuset, Uppsala.

En första analys av totalöverlevnad (OS) visade att behandling med cemiplimab (n=304) minskar risken för dödsfall med 31% jämfört med kemoterapi (n = 304), med en median OS på 12,0 månader respektive 8,5 månader (HR, 0,69; 95% KI, 0,56-0,84).

Av patienterna i studien hade 78% skivepitelcancer och 22% adenokarcinom. Samtliga patienter hade återkommande eller metastaserande livmoderhalscancer med progress efter behandling med platinabaserad kemoterapi. Medianåldern för kvinnorna var 51 år. Det primära utfallsmåttet för studien var total överlevnad.

Bröt ner patientpopulation

När man bröt ner patientpopulationen utifrån histologi kunde man se att dödsfallsrisken minskade med 27% hos dem med skivepitelcancer som behandlades med cemiplimab där median OS var 11,1 månader jämfört med 8,8 månader med kemoterapi (HR, 0,73; 95% KI, 0,58 -0,91). Hos dem med adenokarcinom var median OS för cemiplimab jämfört med kemoterapi 13,3 månader respektive 7,0 månader, vilket motsvarade en minskning med 44% av dödsfallsrisken (HR, 0,56; 95% KI, 0,36-0,85). 

I gruppen som fick cemiplimab monoterapi gavs en dos på 350 mg var tredje vecka, Patienterna i kemoterapigruppen fick antingen pemetrexed, vinorelbin, topotecan, irinotecan eller gemcitabin.

Planen var att inkludera 590 patienter men studien bröts alltså i förtid. 

Inga ovanliga biverkningar

När det gäller biverkningar observerades det hos 88% av patienterna i cemiplimab-gruppen och 91% i kemoterapgruppen varav allvarliga biverkningar (AE) noterades hos 30% i cemiplimabgruppen respektive 27% i kemoterapigruppen. De vanligaste biverkningarna var anemi (25% respektive 45%), illamående (18% respektive 33%), trötthet (17% respektive 16%), kräkningar (16% respektive 23%) samt förstoppning (15% respektive 20%). Utsättning av behandling till följd av biverkningar inträffade hos 8% i cemiplimabgruppen jämfört med 5% i kemoterapigruppen. 

Kanske större nytta tidigare?

– Patienter med metastaserat återfall av livmoderhalscancer och som progredierat efter platinumbaserad kemoterapi är en mycket svårbehandlad patientgrupp, som inte sällan är unga kvinnor. Idag har vi dessvärre föga effektiv terapi. Nu väntar vi på publikation av studien, säger Hanna Dahlstrand och tillägger att om denna hoppingivande rapport står sig, det vill säga att den visar en kliniskt relevant effekt vid 2:a linjens återfallsbehandling, så återstår frågan när i sjukdomsförloppet immunterapi har störst nytta vid livmoderhalscancer?  

– Möjligen är nyttan ännu större tidigare i sjukdomen, redan vid 1:a linjens återfallskemoterapi eller kanske allaredan när diagnosen avancerad livmoderhalscancer ställs, men då tillsammans med radiokemoterapi, menar Hanna Dahlstrand och påpekar att det nu även pågår fas 3-studier med checkpointhämmare  i bägge dessa scenarion.