Livmoderhalscancer kan utrotas inom några decennier
Inom ett par decennier kan livmoderhalscancer vara ett, obehagligt, minne blott. Effektivt vaccin, som numera ges till både flickor och pojkar, och ett fungerande screeningprogram är ett par förklaringar till något som börjar likna en framgångssaga.
– Med en ökande vaccinationstäckningen med mer än 80 procents täckningsgrad för flickor i skolvaccinationsprogrammet för HPV, införande av vaccination i samband med första screeningprovet och ett ökande deltagande i screeningen där man upptäcker och behandlar förstadier ger oss goda utsikter att vi inom en inte alltför lång framtid minska antalet fall drastiskt och på sikt förhoppningsvis kunna utrota sjukdomen, säger Kristina Elfgren, medicine doktor och överläkare i obstetrik och gynekologi på Karolinska sjukhuset och ordförande i SFOG:s arbetsgrupp för cervixcancerprevention samt Svensk kolposkopiförening.
– För att vi ska komma dit gäller det att så många unga som möjligt, både flickor och pojkar, vaccinerar sig, säger Arne Wikström, docent och överläkare vid Karolinska sjukhuset och ordförande för venereologi inom SSDV (Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi).
Hög vaccinationstäckning
Hittills är han hyggligt bönhörd. Vaccinationsgraden, med minst en spruta, är för flickor födda 2008 just nu 89,2 procent medan den för pojkar är några procent lägre. En täckningsgrad som i ett internationellt perspektiv är väldigt högt.
– Att vi har lyckats så väl beror på att det vaccin som finns mot HPV-infektioner är så effektivt.
Det har dock funnits en oro att den vaccinationsdebatt med polariserade uttryck som har sköljt över världen i Covid-19-pandemins spår även skulle påverka vaccinationsviljan för HPV-vaccinet. Någon sådan utveckling syns inte i Folkhälsomyndighetens statistik, snarare en motsatt utveckling.
– Lyckligtvis har vi sluppit den negativa diskussionen om HPV-vaccinet i Sverige. Det beror sannolikt på att flera stora studier har visat att vaccinet är oerhört säkert, och att vi har lyckats få föräldrars stöd för programmet, säger Kristina Elfgren.
Att det vaccin som nu ges i Sverige har gått från att förhindra infektioner för fyra till nio olika typer av HPV har bidragit till en än bättre skyddseffekt. En skillnad som har resulterat i att skyddet mot livmoderhalscancer har gått från 70 till 90 procent.
– Det betyder att det är relevant att tala om HPV-vaccineringen som ett utrotningsprojekt. Sannolikheten är stor att vi kommer att få se att antalet fall av livmoderhalscancer krypa ner till nivåer där vi kan betrakta sjukdomen som försvunnen.
I Australien, som började med vaccinering tidigare än i Sverige, räknar man nu med att livmoderhalscancer ska vara i stort sett borta inom 20 år.
Effekten av vaccinet är dock tydligt redan nu. Förekomsten av HPV-typerna 6, 16 och 18 har minskat upp till 50 procent hos flickor och unga kvinnor i åldrarna 13–20 år sedan vaccinprogrammet startade.
Nedgången för varianterna 16 och 18 är särskilt viktig eftersom de är den vanligaste bakomliggande orsaken till livmoder- anal- och tonsillcancer. För andra cancerformer, som vaginal, vulva, peniscancer, är effekten av vaccinet lägre eftersom dessa inte enbart är orsakade av HPV-infektioner.
Nu även för pojkar
Från och med hösten 2020 erbjuds alla barn i årskurs 5 vaccin mot HPV. Det betyder att pojkar inte längre behöver nöja sig med att få ett indirekt skydd mot HPV-infektioner som ett resultat av att flickor är vaccinerade. Genom att båda könen får samma tillgång till vaccin ökar förutsättningen för antal sjukdomsfall kopplade till HPV ska minska ytterligare.
– Att pojkar inte var med i programmet från början var självklart eftersom det är kvinnor som bär den tunga sjukdomsbördan av HPV. Dessutom var den hälsoekonomiska kalkylen inte var lika tydlig för pojkar som för flickor, säger Arne Wikström.
Det betyder inte att pojkar nu ska vaccinera sig enbart för flickor skull. Även för dem finns en tydlig egennytta, inte minst genom en minskad risk för bland annat tonsill-, penis- och analcancer. Dessutom drabbas män och kvinnor i lika hög grad av benigna förändringar orsakade av HPV. Även om dessa inte är dödliga leder de till ett stort lidande för många unga under en tid när sexualiteten är extra viktig.
– Men framför allt – med pojkar i programmet blir skyddet mer robust för alla. Det leder även till att de män som har sex med män, och som inte fick del av den flockimmunitet som män som har sex med kvinnor fick när kvinnor vaccinerades, nu får ett bättre skydd, säger Arne Wikström.
Vaccin ges för att förhindra en infektion av HPV-virus men nu pågår en studie om det kan även kan ges i samband med att en kvinna genomgår en operation av förstadier till livmoderhalscancer. Förhoppningen är att det ska förhindra återfall.
När programmet för HPV-vaccinering lanserades fanns en oro för att de som fått sina sprutor i mindre utsträckning skulle komma på cellprovskontroller. Så har det inte blivit.
Infektioner läker ut sämre för män
– Trots covid-19-pandemin har de som vaccinerat sig i högre grad kommit till cellprovtagning. Förmodligen har den information som de har fått i samband med vaccineringen gjort dem mer benägna att även screena sig, säger Kristina Elfgren.
En HPV-infektion är normalt asymtomatisk och läker i upp till 90 procent av fallen ut inom loppet ett par år. Bland unga kvinnor är prevalensen i 20-årsåldern omkring 50 procent för att sedan sjunka under tio procent när de kommer upp i 40-åråldern.
För män ser bilden helt annorlunda ut. Enligt internationella studier ligger prevalensen bland dem stabilt på 60–70 procent hela vägen från 20 till 70 år.
– Varför det är så vet vi inte. Vi kan inte se någon förklarande skillnad i kvinnors och mäns sexualitet, möjligen har kvinnor en större förmåga att läka ut en infektion, säger Arne Wikström.
Både Arne Wikström och Kristina Elfgren menar att de har ett stort politiskt stöd i arbetet med sjukdomar och vaccin kopplade till HPV. Däremot menar de att det fungerar sämre i praktiken.
– Även om det finns resurser har införandet av ett HPV-baserat screeningprogram inte fungerat tillfredsställande. Tyvärr är det ytterligare ett exempel på att vården inte är riktigt jämlik i Sverige.