Patienter med RAS-muterad AML har bättre långtidsöverlevnad
Patienter med nydiagnostiserad RAS-muterad akut myeloisk leukemi (AML) har en bättre beräknad treårsöverlevnad än AML-patienter med RAS-vildtyp.
Den uppskattade treårsöverlevnaden för de RAS-muterade patienterna var 38 procent, medan treårsöverlevnaden för vildtyp-patienterna var 28 procent (P=0,01). Detta framgår av data från en ny amerikansk registerstudie där 1410 patienter med nydiagnostiserad AML undersöktes. 20 procent (n=273) av patienterna var RAS-muterade. Studien har publicerats i tidskriften American Journal of Hematology.
Mellan tio och femton procent av den totala AML-populationen har RAS-muterad sjukdom. Mutationer i RAS-genen har misstänkts vara förknippade med resistens mot behandling med bland annat. FLT3-, IDH- och BCL2-hämmare.
Data visar att RAS-muterade AML-patienter med en gynnsam karyotyp och samtidiga mutationer i NPM1-genen hade en högre fullständig svarsfrekvens (CR/CRi) än RAS-muterade patienter utan gynnsam karyotyp eller NPM1-mutationer. Svarsfrekvensen (OR) var 23,2 procent för den förstnämnda gruppen jämfört med 2,8 procent för den sistnämnda gruppen. Sekundär AML och sekundärt behandlad AML (ts-AML) var förknippade med en lägre OR (0,34 procent jämfört med 0,22 procent).
Uppgifterna visar också att behandling med intensiv kemoterapi var förknippad med högre OR och bättre medianöverlevnad (OS). Patienter med en gynnsam karyotyp hade också en bättre OS. Omvänt var ts-AML och samtidiga mutationer i TP53-genen förknippade med en sämre median OS. Tillägg av venetoclax bidrog inte till en signifikant förbättring av CR/Cri eller OS hos patienter med RAS-muterad AML.