CAR-T-terapin liso-cel visar överlägsna PFS-data i andra linjen i LBCL
Den CD19-riktade CAR T-cellsterapin Breyanzi (lisokabtagen-maraleucel, liso-cel) förbättrar progressionsfri överlevnad (PFS) hos patienter med primärt refraktärt eller tidigt återfallande stort B-cellslymfom (LBCL) jämfört med andra linjens standardbehandling.
Det visar resultat från den globala fas III-studien TRANSFORM, som stöder liso-cel som den föredragna andra linjens behandling för patientgruppen.
I TRANSFORM har en forskargrupp från Massachusetts General Hospital Cancer Center i Boston, USA, jämfört liso-cel med standard andra linjens behandling hos patienter med primärt refraktär eller tidigt återfallande (≤12 månader) LBCL. Efter en genomsnittlig uppföljning på 17,5 månader nåddes inte händelsefri överlevnad (EFS) för patienterna som fick liso-cel, medan den var 2,4 månader för patienterna i standardgruppen. Komplett remission (CR) var 74 procent för lyso-cel och 43 procent för standardterapi (P < 0,0001). Median-PFS nåddes inte för liso-cel men var 6,2 månader i standardgruppen (HR=0,400; P<0,0001). Total överlevnad (OS) nåddes inte heller för liso-cel, medan den var 29,9 månader för patienterna som fick standardterapi (HR=0,724; P=0,0987). Vid byte från standardterapi till lyso-cel var 18-månaders OS-frekvenserna 73 procent respektive 54 procent (HR = 0,415).
Grad 3 cytokinfrisättningssyndrom (CRS) och neurologiska händelser inträffade hos en procent respektive fyra procent av patienterna i liso-cel-gruppen, och inga biverkningar av grad 4 eller 5 observerades för CAR-T-behandlingen.
Liso-cel godkändes för behandling av refraktär/återkommande LBCL av de amerikanska läkemedelsmyndigheterna FDA i juni 2022, och behandlingen rekommenderades även av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s kommitté för läkemedel för mänskligt bruk (CHMP) i slutet av mars 2023. Europeiska kommissionen har ännu inte beslutat om godkännande för marknadsföring av liso-cel inom EU.
Två av tre gick över
I TRANSFORM valdes 184 vuxna LBCL-patienter kvalificerade för autolog stamcellstransplantation (ASCT) ut till antingen lyso-cel (100 × 106 chimära antigenreceptorpositiva T-celler) eller standardbehandling (tre cykler av platinabaserad immunkemoterapi följt av högdos kemoterapi och ASCT hos patienter som svarade på behandlingen). Studiens primära effektmått var EFS.
Trettiotre procent av de deltagande patienterna var minst 65 år gamla, 64 procent hade diffust storcellslymfom och 23 procent hade högmalignt B-cellslymfom. 74 procent av patienterna hade refraktär sjukdom efter förstahandsbehandling och 26 procent hade återkommande sjukdom inom 12 månader efter förstahandsbehandling.
I liso-cel-gruppen fick 89 liso-cel-infusion. I standardbehandlingsgruppen behandlades 91 patienter med andra linjens immunkemoterapi och 43 patienter (47 procent) fick högdos kemoterapi och ASCT. Två tredjedelar av patienterna (61) godkändes att byta behandling till lyso-cel, och 58 av dem injicerades (57 med liso-cel och en med en icke-kompatibel produkt).
Data från TRANSFORM publiceras i Blood.